{"id":3735,"date":"2018-07-24T20:03:18","date_gmt":"2018-07-24T19:03:18","guid":{"rendered":"http:\/\/wenell.nu\/?p=3735"},"modified":"2018-07-25T07:55:24","modified_gmt":"2018-07-25T06:55:24","slug":"at-sa-mycket-ni-vill","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/wenell.nu\/?p=3735","title":{"rendered":"\u00c4t s\u00e5 mycket ni vill"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Dagen har bjudit p\u00e5 riktiga h\u00f6jdpunkter men ocks\u00e5 en rej\u00e4l flopp. Vi ligger utslagna p\u00e5 hotellrummet och \u00e5terh\u00e4mtar oss efter en l\u00e5ng varm dag i lakritsens fotsp\u00e5r.<\/strong><\/p>\n

I morse var det purning f\u00f6re sju f\u00f6r att hinna \u00e4ta en snabb frukost och stressa upp till t\u00e5gstationen. V\u00e4l d\u00e4r bokade vi om v\u00e5ra t\u00e5gbiljette. Ja, det strulade i en av g\u00e5rdagens fem bokningar och hela schemat fick g\u00f6ras om. Vi fick tre oplanerade timmar som vi \u00e4gnade \u00e5t att bes\u00f6ka Stadsr\u00e5dsplatsen, ett fik och sj\u00e4lvklart Stockmanns.<\/p>\n

Sen bar det av med en av alla punktliga bussar ut till Fazers fabrik och upplevelsecenter. Vi gick p\u00e5 en bokad visning och fick l\u00e4ra oss massor om framf\u00f6rallt choklad och f\u00f6retaget som startades av Karl Fazer 1891. P\u00e5 omr\u00e5det fanns tre fabriker. Varav den ena gjorde 160 ton choklad om dagen. Vi saknade lite lakritsfokus men fick l\u00e4ra oss att Fazer b\u00f6rjade tillverka lakrits 1927. Visningen avslutades i ett upplevelsecentrum med filmer, VR och fabriksmodeller. Viktigast av allt var nog provsmakningen – \u00e4t s\u00e5 mycket ni vill. Sj\u00e4vklart sl\u00e4pptes vi ut i shopen efter visningen. Och d\u00f6m om v\u00e5r f\u00f6rv\u00e5ning att v\u00e5r ryggs\u00e4ck blev full redan vid f\u00f6rsta stoppet f\u00f6r dagen. Inte bara med v\u00e5ra lakritsink\u00f6p utan och med inneh\u00e5llet fr\u00e5n var sin give away p\u00e5se<\/i> med allt fr\u00e5n r\u00e5gbr\u00f6d till kakor och godis.<\/p>\n

Med hopp om att chokladen inte skulle sm\u00e4lta promenerade vi till en buss f\u00f6r att ta oss till Dickursby. D\u00e4r skulle vi vidare med t\u00e5get till Kouvola. Chokladen sm\u00e4lte inte, men det gjorde vi p\u00e5 bussen. Vi fick \u00e5terh\u00e4mta oss akut med var sin f\u00e4rsk iskall juice respektive smoothie. Sen fick vi \u00e4ntligen \u00e5ka t\u00e5g. Fint, svalt och i tid. Vi hade ju h\u00f6rt rykten om att det funkade bra i Finland.<\/p>\n

Mitt p\u00e5 eftermiddagen n\u00e5dde vi s\u00e5 v\u00e5rt sista lakritsstop p\u00e5 resan. Kouvola. F\u00f6rv\u00e4ntningarna var h\u00f6ga, mycket beroende p\u00e5 deras reklam vi l\u00e4st p\u00e5 turistwebbarna. Jag var lite orolig d\u00e5 fabriksf\u00f6rs\u00e4ljningen p\u00e5stods vara \u00f6ppen till 22. Till slut hittade vi aff\u00e4ren p\u00e5 andra sidan centrum, inhyrd i en filmuthyrningsbutik. Utbudet fanns i tv\u00e5 \u00f6ppna kartonger. Tja, det var lite av en j\u00e4tteflopp. Men de s\u00e5lde lakritspulver vilket vi saknade i samlingen. N\u00e4r vi kom ut ur butiken \u00f6nskade vi mest att vi var tillbaka i Helsingfors.<\/p>\n

Tre timmar senare var vi p\u00e5 hotellet och bastade efter en sk\u00f6n t\u00e5gresa och en god hamburgare p\u00e5 t\u00e5gstationen. \u00c5terigen bad med enorm utsikt. Vilken fantastisk avslutning \u00e4ven p\u00e5 denna dag.<\/p>\n

Sk\u00f6n avslappning p\u00e5 morgonen<\/p><\/div>\n

Upplevelsecentret levererade – 5 stj\u00e4rnor<\/p><\/div>\n

Visning av v\u00e4xter, tillverkning och chokladguden<\/p><\/div>\n

Tore tvekade inte n\u00e4r guiden sa ”\u00c4t s\u00e5 mycket ni vill”<\/p><\/div>\n

Tore r\u00f6ker upp v\u00e5rt lakritsik\u00f6p fr\u00e5n Kouvola<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagen har bjudit p\u00e5 riktiga h\u00f6jdpunkter men ocks\u00e5 en rej\u00e4l flopp. Vi ligger utslagna p\u00e5 hotellrummet och \u00e5terh\u00e4mtar oss efter en l\u00e5ng varm dag i lakritsens fotsp\u00e5r. I morse var det purning f\u00f6re sju f\u00f6r att hinna \u00e4ta en snabb … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-3735","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3735","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3735"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3735\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3736,"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3735\/revisions\/3736"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3735"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3735"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/wenell.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3735"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}