
Vi trodde vi hade en dag längs vidsträckta stränder framför oss som skulle sluta i Flekkefjord. Det stämde delvis. Dagen visade sig bjuda på flera överraskningar.
Resan började som förväntat ut från Stavanger och längs kusten. Vägen gick i höjd med havet längs vidsträckta åkrar och ängar. Bortanför syntes Nordsjön.
Vid Orrestranda svängde vi av och åkte ut till havet. Stranden visade sig vara en av de större vi sett med härliga vågor att bada i. Assar, Nils, Love och Anna kunde inte motstå frestelsen utan var tvungna att plumsa i.
Sedan fortsatte resan längs den sceniska vägen. Vi hade så pass god koll att vi viste att vi skulle åka in i UNESCO-världsarvet Magma Geo Park och att det skulle innebära berg av något slag. Vad vi inte visste var att vi skulle röra oss upp mer än 270 meter över havet och återigen åka på smala, slingrande vägar. Men vips var vi där, och vackert var det.
Dagens andra stora överraskning var boendet. Det gick lite fort när Anna bokade, och vi var mitt i ett kortspel, men eftersom rubriken på boendet var ”Boende i Flekkefjord”, var det ju lätt att tro att boendet låg just där. Följaktligen hade vi spersat in oss på två nätter och en heldag i staden. Döm om vår förvåning när Google indikerade att vi snart var framme knappt efter vi passerat kommungränsen i utkanten av den ganska lilla hålan Åna-Sira. Mitt i svängen på liten krokig väg körde vi rakt fram och in på ännu mindre och ännu krokigare väg. Och plötsligt var vi framme. Nedanför branten på vägens högra sida skymtade en flaggstång och taknocken på ett hus. Värdinnan hade sagt att vi kunde ställa bilen på en mötesplats på vägen, vilket var tur någon anna plats att parkera på fanns inte i närheten.
När vi hämtat oss från överraskningen och fått ner vår packning för branten genom fårhagen till huset insåg vi att vi befann oss på den mest idylliska plats man kan tänka sig. Ett fint hus från 1850-talet och tillhörande stor brygga vid Siraåna, ett vatten med utlopp i Nordsjön (Syd Utsira), och med utsikt mot 150 meter höga bergväggar på andra sidan vattnet. Här skulle vi trivas!
Richard och Olle åkte tillbaka ner till byn och köpte mat medan vi andra gjorde oss hemmastadda på bryggan med fiskespön, kajaken och omgivningen. Det blev en riktigt skön kväll. Innan det var dags att gå och lägga sig var Tore tvungen att testa fiskelyckan en sista gång och fick faktiskt upp två små laxar. Men de fick hoppa i igen.







