Tillsammans med mormor och Mallda tillbringade delar av familjen några dagar med Larssons i Hållan. Det blev en blandning av vandring, grusskottning och fjällöpning.

Olle var i Linjöping på Närcon och Tore jobbade och fixade hemma när vi andra åkte iväg. Efter en natt i Bollnäs och lunch i Sveg kom vi fram till ett soligt Funäsdalen torsdag eftermiddag. Inte i närheten av lika varmt som förra sommaren, men ändå behagligt.

Mormor checkades in i en gäststuga på Hållanplattån och vi andra i Larssons ungdomsgäng. Innan middagen på fjället hann de hugade med en joggingrunda på fjället medan andra gav sig i kast med den 15 ton stora grushögen som skulle skottas ut på gårdsplanen.

På fredagen utmanade vi oss lite extra: Nils och Love gick via ferratan på Funäsdalsberget medan Richard, Anna och Assar sprang över fjället till Andersborg. När dagen summerades på kvällen var alla nöjda med sina insatser.

Karl hade ju fyllt 50 tidigare i juli, vilket vi firade med en smarrig middag på lördagskvällen. Tidigare på dagen tog delar av oss en sen lunchrunda till Livsäterån medan ungdomarna skottade grus.

Vistelsen avslutades med en gemensam exkursion för hela sällskapet upp till Volldalshøgda i Norge. 2017 var vi där senast. Det var betydligt snabbare barn som skuttade upp och rusade ner där här gången. Mormor tog sig också både upp och ner utan större bekymmer – starkt för en ”snårtiåring”! En av vistelsens höjdpunkter, tillika veckans nyhet, var dagens avslutande bastubad på flotten vid Risnäset i Funäsdalssjön. Skönt med bastu och bad efter en hel dags vandring!

Efter fyra fina dagar var grushögen utskottad, fjället besprunget och vi hade laddat lungorna med frisk luft. Dags att tacka för oss och åka hem med andra ord!

Lilla huset lyser rött, frysen är full av blåbär och vi har fått några härliga dagar på klipporna. Kan en Gräsövecka sammanfattas bättre?

Efter en helg hemma packade delar av familjen in sig i bilen för att vara en vecka på Gräsö. Mormor hade fixat färg till lilla huset, så de första soliga dagarna följde ett schema: tvätt och målning på förmiddagen, sol, bad och yazzi på klipporna på eftermiddagen. Innan värmen blev för brutal kunde vi också ut och springa lite och spela golf i Östhammar. Målningen avslutades med middag och en minigolfrunda på Doppingen/Gräsö camping.

Lagom till helgen sjönk temperaturen med tio grader och vinden friskade i. Med andra ord perfekta förhållanden för att plocka blåbär utan att bli myggbitna.

Värmen slog till med full kraft lagom som vi skulle åka hem. Det blev en riktigt svettig tågresa.

Innan vi klev på det varma tåget klämde vi ut det sista av vår Osloresa. Vi hann med en tur i Grüneløkkas vintageaffärer, åt jordens godaste milkshake (av priset att dömma) och spelade en runda minigolf.

Tågresan var fruktansvärt varm i ett tåg utan lufrkonditionering. Som mest var vi uppe en bit över 30 grader. När vi gick till restaurangvagnen för att se om de hade vatten lärde vi oss att all mat och dryck för tågets resa tur och retur Stockholm-Oslo lastas i Stockholm. Så om allt vatten tog slut på vägen till Oslo finns det inget att sälja på tillbakavägen. Bissart!

Hem kom vi i alla fall och alla som var med var mycket nöjda med en lyckad semester.

Tunnelbanan tog oss upp till Holmenkollen. Ziplinen tog oss ner.

Det känns väldigt norskt att det i en stad fylld av spårvagnar är just tunnelbanan som går upp till Holmenkollen. Men de är ju inte riktigt kloka de där norrmännen.

Vi gick upp ovanligt tidigt för att komma upp i backhoppartornet innan köerna blev allt för långa. Vi ville ju inte ägna en hel dag åt att köa för ziplinen. Väl på plats insåg vi att de flesta nog tyckte att hiss ner var ett utmärkt alternativ.

När TV visar bilder från skidtävlingarna i Holmenkollen får man intryck av att det mest är skog. Det som ofta inte syns är de mäktiga vyerna över fjorden och staden nedanför. Ett häftigt ställe helt enkelt. Efter att ha beundrat utsikten ett tag var det dags att åka ner. Först ut var Love och Tore, sedan följde Nils och Anna. Nils fick med en kamera på vägen och kunde filma resan ner. Alla åkare var mycket nöjda med upplevelsen, som kanske var mer utmanande för några än vissa andra.

Nere på marken igen gjorde vi någon typ av utmaningsbana bestående av bland annat pussel, frisbeegolf och diverse quiz. Där tog energin slut och det var en mör skara som såsmånibgom var tillbaka på hotellet.

Föräldrarna, som valde bort morgonjogg till förmån för snabb avgång tog en eftermiddagstur i stället. Det blev en svettig jogg till imponerande Vigelandsparken med alla skulpturer.

Kvällens middag intogs på Way Down South, ett riktigt BBQ- ställe med långrökt smarrigt kött. Det behövdes en extra promenad och lite shuffelboard för att smälta maten. Även den hungrigare artonåringen erkände sig besegrad.

Vi har gått och sprungit vid Akerselva. I dag var det dags att paddla i den!

Några undra meter uppströms från hotellet ligger Nedre Forss och där startar paddelturen ner genom stan. Avslutningen är en 500 meter lång tunnel under järnvägsstationen innan turen avslutas vid Munchmuseet.

Efter en långsam morgon lämnade vi hotellet och gick upp mot nedre forsen. Vi var på plats i så pass god tid att vi hann med en glass i Mathallen på andra sidan älven. Den ligger i Vulkanimrådet som är ett av alla gamla industriområden runt älven som fyllts med nytt liv.

Paddelturen var rätt odramatisk, men kul. Killarna var ena riktiga ”pråmskeppare” utan riktig koll, men vi klarade oss i alla fall från att slå runt. En klar förbättring jämfört med förra sommarens tur på Ljusnan.

Efter paddlingen var vi rätt möra. Utan att analysera allt för många alternativ slog vi oss ner på en av restaurangerna vid vattnet på Sõrenautstikkeren. Det blev en lång lunch och kanske välbehövlig omladdning.

Dagens nästa aktivitet blev minigolf. Vi konstaterade att det är kul att göra saker som innebär att man kommer till platser som kanske annars inte skulle besökts. I det här fallet Ekeberg, ett grönområde högt över Oslo, sydöst om centrum. Golfbanan var rätt ordinär, men området var fint. På vägen tillbaka gick vi förbi flera av skulpturerna som utgör Ekeberg skulptur park.

Sedan var vi rätt trötta och det blev återigen en tupplur på hotellet innan vi åt middag. I kväll blev det pizza i Schous bryggeriområde. Liksom i går avslutades dagen med några omgångar shuffelboard.

Det fanns önskemål om att sommarlovet skulle innehålla inslag av badsemester. Inte trodde vi att det skulle uppfyllas från en flotte i Bjørvika.

Dagen började som så ofta förr med detta gäng med att föräldrarna tog morgonjogg och barnen sovmorgon. Det blev en fin runda uppför Akerselva och tillbaka ner genom Grünerløkka. Därefter frukost tillsammans med typ alla som bor på hotellet.

Med badkläder och handdukar nedpackat i ryggsäckarna promenerade vi ner mot Bjørvika. Där gick vi runt på Operahusets tak, åt lunch och tok hissen upp till Munchmuseets blåsiga takbar. Lite lätt frusna passade det ypperligt att vi bokat två timmar i en av KOKs bastuflottar.

Flotten var en av fem med vedeldade bastuar som låg runt en gemensam brygga. Där fanns reception, sittgrupp och duschar. Ett fint och välordnat ställe. Förr oss fem var både bastu och tillhörande omklädningsrum rymliga.

Vattnet i viken var behagliga 20 grader aå efter att ha återfått värmen i bastun var det inga problem att komma i och bada. Antingen via stegen eller hoppandes från taket. Två timmar hade vi bokat. Efter 50 minuter funderade vi på hur vi skulle tillbringa resten av tiden. Ytterligare en timme senare fick vi snabba på för att hinna utrymma i tid.

Under tiden vi badade hann molnen skingras och temperaturen stiga. Vi gav oss återigen ut i ett sommarsoligt Oslo. Via Akershus festning promenerade vi över till   Rådhuset och Sentrum. Lite irrande efter fika blev det innan vi tillslut gav upp Gogh gled in på Espressohouse.

Tillbaka på hotellet igen tog vi alla en powernap, några med ett halvt öga på tvn där Egypten gjorde första målet i matchen mot Argentina.

På andra sidan älven från hotellet sett finns det gott om restauranger. Kvällens val föll på Sûdõst med god asiatisk mat. Alla blev nöjda med kvällens förbeställa meny.

Dagen avslutades med några partier shuffelboard på hotellet.

Många turer, och obeslutsamhet in i det sista, men på semesterns första dag tog fem av oss tåget till Oslo.

Under några dagar ska vi se vad grannlandets huvudstad har att erbjuda. Och hur fotbollsfebriga norrmännen är eftr gårdagens vinst mot Brasilien i VM. Och hur det egentligen står till med kunhahuset. Vi kommer nog hålla oss sysselsatta.

Olle och Assar är kvar hemma. I några dagar i alla fall, sedan åker även Assar på semester hos Mia.

Årets påsklov var det fösta som tillbringades i ”vår” andelsvecka i stuga 43 i Fjällkällan. Det hanns med mycket på en vecka.

Nils och Love tog Härjedalingen upp till Funäsdalen redan på långfredagen där de möttes av Larssons. Ett dygn senare kom Tore, Richard, Anna, Birgitta, Assar och Mallda också fram. Tillsammans med Larssons åt vi en god påskaftonsmiddag som Maltan fixat. Wenells bidrog med sill och tårta.

Påskdagen blev vår första skiddag. Riktigt skitväder med snöfall på tvären. Barnen åkte utför i Tänndalen, medan vi vuxna trotsade vädret med en kort tur upp på Flåten. Allt för att få bada bastu när vi kom ner.

Främsta anledningen till firande på årets påskdag var inte Jesu uppståndelse utan Richard och Annas 20åriga bröllopsdag ❤️Porslinsbröllopet firades med en middag för hela sällskapet på Skogs. Gott och trevligt – nu kör vi 20 år till!

Efter en intensivt festlig start på lovet fortsatte det i mer vardaglig skidsemester. Barnen åkte mestadels i backen, men vi fick med dem på utflykter till både Livsäterån och Malmbäcksstugan. Höjdpunkten var poolskiing i Hamra, där Nils klarade sig torraste över. Tore tippade bakåt på första försöket och Love utmanade ödet genom att göra en volt.

En bra vecka summa summarum. Nu dröjer det dock ganska många år innan påsken infaller vecka 15, så vi får se när vi är i vår stuga nästa gång.

Efter att flera år varit snarton kom tillslut den efterlängtade dagen då Tore äntligen blev 18!

Frukost och paket på sängen, libanesisk middag hemma på kvällen med mormor och farmor.

Det egentliga firanden sker nog inte ärlighetens namn med vänner de kommande dagarna på diverse lokaler. All frihet 18-årsden innebär ska testas!

Med siktet inställt på Fjällpiparvägen lämnade Love, Nils, Assar, Richard och Anna Essingeringen fredagen den 20 februari. En veckas sportlov väntar!

Vi mellanlandade på Grand Hotel i Bollnäs för att slippa trafiken. En plan som gick hem och på eftermiddagen den 21:a kunde vi checka in i Larssons stuga. Ingen skidåkning första dagen, men en promenad med Assar upp mot Gunillas.

På söndagen laddade vi upp för åk i backen. Medan killarna mognaden sig i stugan tog Richard och Anna ett första varv runt Lillåsen. Härligt att vara här igen!

Efter lunch kom vi iväg till backen. Vi parkerade i Svansjön och tog liften upp till toppen. För Nils blev det inte så mycket mer än ett litet skutt över förstsnödrivan: hoppet blev inte som han tänkte utan slutade i en kullerbytta och en spricka i vänster nyckelben. Restriktioner för resten av veckan: inga riskfyllda aktiviteter!

Det innebar inga hopp, ingen offpist. För att Love inte skulle dö av tristess åkte vi rätt mycket utför alla fyra under veckan. Förutom att hänga i backen körde vi en timmes paddel, spelade spel och tittade på ett hus.

Också firade vi födelsedagar så klart! Fjortonåringarna önskade en dag i backen. En tidig middag på Skogs och tårta i stugan  avslutade dagen.

Mot slutet av veckan blev vädret nästan påsklikt. Våffeldoften från Malmbäcksstugan låg tät över fjället. Anna och Richard kunde inte motstå frestelsen utan tog en tur upp i nypistade soltursspår. För Anna blev det faktiskt två…

Veckan efter oss har Larssons sportlov. Vi har av olika skäl aldrig lyckats träffas, men i år ville Emil och Irma åka med kusinerna. De kom med bussen från Östersund redan på fredagskvällen. Karl, Malin och hundarna kom lördag eftermiddag. Kul att vi fick lite tid ihop.

Assar har som vanligt mest fått hänga i stugan. Men varje morgon har det blivit en tur på fjället. Oftast till fots men en dag på skidor. Äntligen fattade han att han skulle gå bakom i spåret. Det kanske kan bli en skidåkarhund av honom till slut!