
I dag var ingen vanlig dag, i dag var det Richards födelsedag. Och inte vilken som helst utan den femtionde i ordningen. Det firades kungligt.
Det började med uppvaktning på sängen med paket och skönsång. Nils och Love hade varit med och handlat och var mycket noga med att en krona hörde dagen till, som en liten extra touch.
Efter lyxfrukost förflöt dagen i ett makligt tempo, där Richard och Anna åkte till Gustavsberg för att inhandla 50-årsporslinet. En del tid tankemödor gick också åt till att fundera på hur vi skulle hantera det faktum att Olle vaknat upp med feber. Det råder ju trots allt fortfarande pandemi, och våra närmaste riskgruppare skulle komma på middag. Och regnet öste ner. Ett negativt snabbtestresultat senare kunde vi dock fortsätta planeringen med middag inomhus som tänkt.
På kvällen kom så Torsten, Christina, Birgitta och Lars och firade vår femtioåring avnjutandes en libanesisk buffé. Även Larssons i Böle deltog på ett hörn när det var dags att överlämna presenter.
Under dagen har gratulationer strömmat in i form av telefonhälsningar, kommentarer på sociala medier och blomsterbud. Tillräckligt många blommor för att födelsedagsbarnet skulle låta sig porträtteras i en klassisk 50-årsbild. Något motvilligt ska tilläggas.











































