2018 kan summeras som ytterligare ett år med förändringar. Nils och Love lämnade dagis och blev skolbarn, Tore började mellanstadiet och Olle högstadiet. Vi slutade flyga och tog tåget på långsemester. Och vi blev lite äldre och kanske lite klokare. Livets vändningar gjorde sig brutalt närvarande i och med farbror Stures sjukdom.
Årets sista dagar fortsatte med skidor på längden och bredden, uppför och nerför i Hållan. Ett ganska bra slut ändå.
Eftet dagar av blåsigt och mulet väder blev det äntligen sol igen. På toppen av Hamraliften fick vi solen i ögonen.
På senare år har det hört till vanligheterna att Anna firar födelsedagen i fjällen. I år var det i rekordstort sällskap.
Uppvaktningen började med paket på sängen. Sedan fortsatte dagen med en tur till Andrsborgs våffelstuga tillsammans med Torsten, Christina och Oscar. Anna och Tore försökte sig på att skida tillbaka, men det hade blåst bort lite för mycket från fjället. I stället blev det en sväng tillbaka vid stugan.
Till middag hade Richard lagat en utsökt chili. Förutom Wenells, som redan var på plats, kom familjen Larsson och även kusin Per. Per hade med sig uppskattade mössor från Kårtorp.
När fem barn sätter av i full fart längs skidspåret är det bara för de vuxna att hänga med. Det som skulle bli en kort tur i närområdet blev 9 km till Funäsdalen.
Olle och Richard skateade iväg i god ordning. Torsten och Christina åkte ner på byn. Kvar var Oscar och Anna som skulle få med sig Tore, Nils och Love ut på en kort runda i spåret.
På väg ut anslöt Emil, Irma och Maltan. Eftersom nerför är lättare än uppför lät vi barnen hållas och tillslut nådde vi punkten då det var lättare att åka hela vägen ner till byn.
Vi var åtta mycket nöjda skidåkare som blev upphämtade ovanför Coop av Richard och Karl.
Juldagen tillbringades till största dagen inomhus medan vinden ven runt knuten.
Anna och Tore tog sig ut en sväng mitt på dagen för att se hur mycket det blåste egentligen. Tillräckligt mycket för att Tore skulle blåsa i diket blev svaret.
När mörkret lagt sig kunde Love, Tore, Richard och Anna inte hålla sig inne längre utan gick ut för att inviga julklappshockeyklubborna. Det blev en intensiv match där en av de vuxna fick använda sopkvasten.
Förväntningarna har varit höga och när dagen summeras var de flesta uppfyllda.
Det blev en dag med:
Jullunch i snödrivan framför huset
Loves gran fick följa med
Sill, skinka ost och korv. Och ett hörn med grönsaker.
God stämning under och efter middagen
Första dagen i fjällen bjöd på en smakbit av allt man kan önska sig: skidåkning, snölek, brasa, bastu och brädspel.
Efter en välbehövlig sovmorgon ägnades förmiddagen åt att komma i ordning både inne och ute. På eftermiddagen åkte de son ville skidor innan vi samlades i bastun.
På kvällen flyttade farmor, farfar och Oscar in på nedervåningen.
Tore och Love var snabbast ut
Olle och Nils inledde med några partier schack innan de kom ut
Invigning av Olles födelsedagsspel
Jullov = fjällov. Vi var inte ensamna om att åka E4 norrut i dag.
Lite lagom dagen efter begravning packade vi ihop det sista inför julens fjällresa, sa hej då till nattgästerna från Malmö och styrde kosan norrut.
Vi hade gott om sällskap längs vägen. Varmkorvslunchen som vi planerat äta i parkerad bil i Tönnebro käkade vi upp utanför Gävle då bilen i alla fall stod i princip still på motorvägen.
Resans första etapp tog nästan dubbelt så lång tid som vi är vana vid. Det visade sig vara rätt val att åka via Bollnäs i stället för att göra alla hämvändande norrlänningar sällskap på E4:an.
Vid niotiden kom vi äntligen fram till Anders stuga i Hållan. Åktrötta och lagom griniga packade vi in oss och stupade i säng. Nu börjar jullovet!
Tålmodiga killar i baksätet
Toalettbesöken var skitroliga avbrott på den långa resan
”Jag levde livet leende och vill inte ha någon sorgehögtid utan ett glatt gravöl” löd Stures önskan inför begravningen. Och hans önskan gick i uppfyllelse.
Klockan 11 ringde kyrkklockorna i Danmarks fullsatta kyrka utanför Uppsala. Det blev en fin ceremoni med vacker sång från Stures vänner och bra tal av prästen. Prästen som till och med småskrattade när han under visan Fattig bonddräng fick menande blickar från sångaren.
Efter ceremonin i kyrkan bjöds det på gravöl på Lännabruk. Det blev precis så glatt och uppsluppet som Sture önskat med tal från Lundensare, orienterare, skidkompisar, grannar och släktingar. Och barnen, som så klart fick stå i centrum, passade på att ha snöbollskrig.
Innan vi tog med oss Martin, Malin och Ida hem åkte vi förbi Krokvägen 4 för lite häng.
I kyrkan tände vi ljus för morfar Kjell, faster Sonja, farmor Inga och farfar Folke.
Anna, med Olle som back up, och farbror Tore var några av alla talare.
En dag när Love var sjuk ville han promt göra en julgran precis som han sett någon på TV göra en bajskorv.
Det tog ett tag för Love att förklara vad han menade. Granen skull gå att plocka isär och den skulke prompt byggas som en julgran. Han visade filmer och förklarade.
Efter lunch satte vi fart och gjorde mallar som rymdes på de MDF-skivor vi hade hemma. Sen var det en fasligt klippande och sågande. Men när de andra kom hem var den klar.
Anna köpte färg så Love kunde måla den grön med brun rot och stam. Som kronan på verket klippte vi ut en stjärna i guldpapper. Den blev perfekt – tycker vi