En favorit i repris från förra året var skidhelgen Björkvassla med Britt. Skidor + stugmys = skudhelg.

Programmet var snarlikt det från förra året: skidåkning i Grönklitt, lunch på Ugglan & Björnen, bastubad och lek i snön runt huset.

Det märktes på flera i gänget att ytterligare ett år hade gått. Nils och Love hade inga problem att åka det gula 5km-spåret och Olle höll jämn fart med Richard på skate runt Stormon. Anna behöver dock ytterligare några år för att kunna åka i från Britt på riktigt. Tores förkylning innebar vissa begränsningar, men Björnspåret var lite väl kort och vi såg ryggen försvinna i första uppförsbacken.

Det största förändringen från förra året var Stures frånvaro. Men i skidspår, bastu och vallsbod märktes ändå hans närvaro.

Det är inte varje år, men någon gång emellanåt kan vi åka skridskor på isarna runt Stora Essingen. I dag var det en sådan dag. Och allt stämde när Olle och Anna gav sig ut: solen, vinden och isen. Det blev en magisk skridskoupplevelse.

Visst har vi åkt på sjöis tidigare, men då på plogade banor och väl kontrollerad tjocklek. I dag gav vi oss ut på hal is med säkerhetsutrustning upp till tänderna.

Äventyret började redan i hallen när alla skulle packa ryggsäckar med kläder i vattentäta påsar och se till att hitta passande grenremmar. Det var en pedagogisk utmaning för föräldrarna att betona nödvändigheten av utrustning och samtidigt fortsätta hävda sjöisens fördel jämfört med den spolade fotbollsplanen.

Till slut kom vi i väg och även fram till Brottby och sjön Garnsviken. Vi var inte ensamna, utan lagom mycket folk för att ta bort den värsta nervositeten fanns redan på isen.

Det blev en skön tur med klubbor, bollar puck och varm choklad innan snön började falla och vi vände tillbaka mot bilen i medvinden.