Den sista soliga dagen i januari bar det av norrut för lite mer vintersport.
I ottan gick Niks, Love, Richard och Anna upp för att åka till Romme. Med på resan var även kompisarna Tommy och Benjamin. Grabbarna släpptes av i skidbacken medan Richard och Anna åkte vidare till Gyllberga naturreservat för längdåkning. Det blev en dag som all var väldigt nöjda med.
Hemma från jullovet väntade massor med snö. Det har varit en kall inledning på året, uppvärmd av diverse aktiviteter.
Stormen Johannes, eller om det var Anna, eller bara allmän snö och blåst, hade satt sina spår på vårt varv runt ön: Assars godisträd hade vält! Där som vi alltid stannar och letar godis, hur ska det nu gå?
Firandet i större skala får vänta till senare men vi har i alla fall setts några gånger under januari för att fika och äta tårta.
Den myckna snön gjorde att vi hade finfina spår i Ågesta. Richard och Anna var långt ifrån ensamma att ge sig ut. Två vändor blev det i januarisolen.
Vi ängnade oss också åt bowling; en helg som spelare och en som publik på en elitseriematch. Det senare var inte planerat, men lite kul särskilt som vi fick upplägget förklarat för oss av den entusiastiska receptionisten.
Som in informell invigning av köket kom delar av ”middag på stan” och åt en våffelmiddag. Den bredare hängbänken fungerade utmärkt att mingla kring.
För Annas del avslutades månaden i Finland. Det var kalla dagar i centrala delen av landet, där möten på finska avlöste varandra. På båtresan hem bokades dagens löppass av uppe på däcket.
Stormen Johannes avslutade 2025 och ovädret Anna inledde 2026. För vår del innebar det mer snö och framförallt kyla under de sista sex dagarnas jullov i Hållan.
Årets första vecka tillbringade vi i Funäsdalen i Anders stuga med familjen Strand på nedervåningen och Larssons på Fjällpiparevägen. Tillsammans hängde vi backar, skidspår, på fjället och på pizzamiddag hos Ella Strand.
Frida och Johan checkade in på Skarvruet och även vi fick en trevlig kväll tillsammans med middag och brädspel.
På trettondagen packade vi ihop och åkte hem. Det var en svinkall men klar morgon med fullmånen som enda lyse på promenaden med Assar.
Även om det så klart är vemodigt att åka hem är det också lite skönt. Tore, som åkte hem före nyår, var kvar hemma hela veckan så det blir fint att träffa honom igen. Vi har ju också ett lyckat jullov att tänka tillbaka på när oxvevkorna känns som tyngst.
Påfundet att lova barnen ersättning för varje skärmfri dag visade sig vara lysande – det var länge sedan alla fyra spelade så mycket nintendo tillsammans och vi alla såg så mycket gemensam film. Richard och Anna återupptäckte brädspelet Pandemic som går utmärkt att köra på två. Mer sådant under 2026 är en förhoppning.
Bilresan hem sker i varierande väder. Trafikverket har varnat för att ge sig ut i trafiken i Gävleborg. Snart närmar vi oss Uppsala.
