Skidåret 2016 avslutades för Olles, Tores och Annas del i stenhårda pister i Funäsfjället. Till sällskap hade vi familjen Kinch Lidén – Amelie, Pelle, Mattias och Philip.

Richard, Nils och Love var en fantastiskt support som körde oss till och från backen och dessutom såg till att bastun var varm när vi kom hem.

På väg upp på toppen

Och nere igen

Efter en dag med kraftig vind och mest lek kring stugan mojnade till slut vinden och vi kunde ge oss ut på vinterns första skidtur. För Tores del blev det en dag i Funäsfjället med Karl och Emil. Richard och Olle skateade en knapp mil och Anna, Nils och Love tog sällskap med Malin och Irma I Bamsespåret.

Mot Bamse!

Vi hade ju bra argument för att stanna inne, men vi trotsade snö och blåst och gick ut och lekte i alla fall. Medan Olle och Richard åkte och stödköpte pjäxor (en konsekvens av att någons fötter växer så det knakar) gick vi andra till Karl och Malins hus. Det var ett riktigt äventyr i blåsten.

På eftermiddagen fick vi sällskap av Emil och Irma i snödrivan och bastun. Richard fixade en fantastisk födelsedagsmiddag åt Anna och kalasgästerna med musslor, champagne, finkött och chokladtårta. Kvällen avslutades på bästa tänkbara sätt med invigning av julklappsspelet Med andra ord i sällskap av Olle och Tore.

Äntligen snowbowdags

Hushopp

Skidfix för mindre blåsiga dagar

Hamburgare till barnen

Musslor till de vuxna

Kusinerna

I går kom vi fram till jullovets stuga i Hållan. Bilresan gick på fina vägar i strålande sol. När mörkret ladecsig och vi närmade oss Funäsdalen kom några enstaka snöflingor. 

I natt vaknade delar av oss av att huset skakade i snöstormen. Och när vi nu Tittar ut genom fönstret är allt vitt. Träden lutar betänkligt. Då är det skönt att veta att vi ska vara här i två veckor – en dag inne gör inte så mycket. Vi har en väska packad med spel, en kyl full med julgodis och en bastu. Måste vi verkligen gå ut?

Stugmys

Allt är vitt

Någonstans har vi en bil

För tredje året i rad inledde vi julaftonen med ett besök på Skansen. Och lika obligatorisk som julskinkan är på mackan är sockervadden. I år hade vi sällskap av Oscar och av Olle Ekberg med familj.

Efter lagom många timmar åkte vi hem och tog emot mormor,  Lars, farmor, farfar och Oscar.Etapp två av julfirandet inleddes med fika framför Kalle Anka och fortsatte sedan med julklappsutdelning, julmatsmiddag och så småningom premiäromgången av julklappsspelet Ticket to ride.

Sockervaddskillar

Lunch i blek decembersol med familjen Ekberg

Samling i soffan

Julklappsutdelning med Nils som tomte

Julmiddag

I dag har vi haft den stora julstäddagen. Alla sex kämpade vi oss genom rum för rum, från morgon till kväll. Bara med paus för mat och belöningsfika.

Med en godiskorg som insats och med tavlan full med flyttbara post-it lappar satte vi fart med start i köket och mål i vardagsrummet. Det har skrubbats ugnar och spisar,  det har torkats fönsterbrädor och hyllor, skurat golv och skakats mattor. Nu är det så fint så fint. Och alla är vi helt överens om att det var en rolig dag, men inte så rolig att vi vill göra om det den närmaste veckan!

Godiskorgen

Arbetet kan börja

Fönsterbrädsrengöring

Leksaksdamning

Snart ser man in i spisen igen, men Tore blev svart!

Köksstäd

Ordning på pysslet!

Äntligen klara!

Dubbel sats lussekattsdeg gick åt i ett nafs när tre nakna bagare satte fart. Stora, goda och fantasifulla bullar blev resultatet. Och så ett gäng mer traditionella som den påklädda mamman bidrog med. 

Lussekatter bakas med bar överkropp

Mammas något traditionella bullar

Dagens adventspåse bjöd på julkulepyssel. De av barnen som sovit i alla fall några timmar i natt pysslade på med stort engagemang. Mamman fick också hjälpa till att fullfölja när orken tröt. Det var roligare att hälla ut glittret ur burken än att få det att fästa på kulan.

Julkul pyssel