För tio timmar sedan lämnade vi Essingen för sommarens andra ävemtyr: tältsemester i Norge.
Efter en lång dag i bilen hamnade vi på Elverum Camping, ett par mil från Hamar. Vi hade hoppats på att komma längre men vid Elverum var vi både trötta och hungriga. Så när vi såg skylten om camping var beslutet om stopp enkelt.
Familjen Wenell har slagit läger!
Middag i tältet…
…följt av uno-spel…
…och nattning.
Varför skulle jag ta av mig stövlarna?Jag har ju precis fått dem och tycker själv att de är jättefina. Nu är jag redo för nästa äventyr. /N
Efter en tid på resande fot och bad både här och där är det skönt med Kvällsdopp hemma i Oxhålet på Stora Essingen.
Den ömma modern är på jobbet och gnetar ihop pengar till fler resor och glassar. Vi andra har hittat till Disponentparken efter besök på det lilla Apoteket, som håller på att bli större, och en lyxfika på en parkbänk.
Alla har hittat något kul – roligast är när det stora leker med de något mindre.
Resans sista dag. Vi lämnar små pittoreska byar och attackerar Milano. Vi har fyra timmar på oss, och det räcker ganska bra.
Vi åker raka vägen till teknik- och vetenskapsmuseet.
Tur att det inte är ”kusinerna från landet” som är ute och åker. Killarna Wenell klarar tunnelbana utan dramatik.
Museet var stort med hur mycket som helst att titta på, omöjligt att hinna med allt. Så vi fokuserade på det roliga.
Kanonkul med kanoner! Särskilt de rör man kunde leka titt ut i!
Efter museet behövdes lite energi. Sista dagen tog vi en typisk italiensk snabblunch: pizzetta i en park.
Alla åt med god aptit.
Så återstod en knapp timme av vår resa. Gott om tid för att vi skulle hinna med Milanos Dome och gallerier.
Sedan var det bara en flygresa kvar. Och strax efter ett i natt var vi hemma!
★Äventyret avslutat★
Det var kanske inte så han sa, han på turistinformationen i Lecco, men det blev konsekvensen.
Vi var lite osäkra på hur vi skulle hitta till vårt boende i Leccos utkanter, ett ombyggt munkkloster, och bad därför om råd. Vilket blev att vi skulle ta bussen, och på så vis komma mycket närmare än tåget!
Så här trötta och svettiga var Olle och Tore på bussen, innan vi började gå.
När vi klivit av på bussens ändhållplats och gått ganska länge frågade vi efter vägen. Fyra kilometer rakt fram och sedan ner till höger blev svaret…
Tyvärr stämde det, men våra söner är riktiga hjältar och knatade på utan knot. Olle konstaterade att en termometer vi passerade visade 34 grader.
I receptionen på hotellet, fick vi veta att tågstatipnen ligger max 10 minuters promenad bort. Och om vi vill kan vi få skjuts dit!
En kall dusch och sedan var vi redo att gå ut och gunga.
I dag har vi åkt båt från Domaso i toppen av Comosjön ner till Lecco i ena tåspetsen via ett byte i grenen. Det var så klart en vacker resa, och våra barn var långt ifrån de enda eftersom båtarna var fulla av både skol- och dagisgrupper.
Ytterst spontant!
Prinsarna kunde inte riktigt sitta stilla och njuta av de vackra omgivningarna…
…men de äldre bröderna hade inga problem med det!
Tore är numera den som fotograferar vår resa.
En sådan där morgon igen. Inget av barnen var särskilt suget på frukost. De två stora kan man övertala till att äta. Prinsarna däremot. De skriker, fäktas och spottar. Resultatet i dag blev att de helt enkelt inte fick någon frukost.Tills vi väntade på båten.
Hjälten Tore kliver in och får i Nils och Love varsitt ägg. Utan trug och uta protester. Hädanefter matar inte vi några bäbisar. Det finns uppenbarligen andra som är bättre på det!
I dag har vi badat, i Comosjön och i vår pool. Skönt att för några minuter bli lite svalkade.
Alla barn är glada, alla barn vill bada!
Och så lite Gangnam style mellan doppen, så klart.
Efter den mycket italienska middagen begav vi oss ut på uppdraget ”Gå vilse”. För att försäkra oss om framgång försedde vi oss med en visitkortsstor karta och gav den till Tore för att navigera oss vilse.
Från strandpromenaden gick det smala och branta gränder rätt upp för berget. Det är inte klokt, men folk bor där, vilka bergsgetter. För i gränderna rymms inga bilar.
Efter tre kvarter kom vi upp över hustaken och fick fin utsikt över Domaso, Comosjön och vårt fantastiska boende Villa Vinicia.
