Världens vackraste plats var det någon som sa. Utan att ha sett hela världen kan vi hålla med om att området runt Kotorbukten är väldigt vackert och definitivt värt sin status som världsarv.
Efter en morgonpromenad längs strandpromenaden, följt av dopp och frukost, packade vi in farmor och farfar i bussen och körde iväg på utflykt. Målet var att varva Kotorbukten och göra depåstopp i Kotor och Perast.
Vi valde att köra motsols vilket innebar att vi startade med färjeturen från Jošice till Lepetane och sedan följde den väldigt smala vägen längs bukten söderut till Kotor i sydspetsen. Richard gjorde ett strålande jobb som busschaufför som höll bussen på vägen hela tiden. Visserligen körde vi på insidan, men det var ofta trångt och mellan väg och hus var det ett halvmeter djupt dike. Jag såg framför mig att vi skulle hamna ner i diket och bli fast i bussen lutandes mot ett hus. Men så blev det så klart inte.
Det var inte bara vi som turistade i Kotors gamla stadskärna i dag. Gränderna och torgen myllrade av folk, och av de blankslitna gatstenarna att döma hade många varit där före oss. Vi åt lunch på Pjaca Sveti Tripuna vid den katolska kyrkan och gick sedan runt bland gränderna med siktet inställt på att ta oss upp en bit längs muren som omger gamla staden. Vi kom en bit upp för de hala trapporna men avbröt expeditionen när vi kom till biljettluckan. Det var nog både för varm och långt att gå hela vägen…
Från Kotor vände vi norrut längs östkusten på den numera tvåfiliga vägen och hamnade så småningom i Perast. Liksom Kotor en stad mestadels i oputsad sten, men mindre och med betydligt färre turistshopar än Kotor. Kom man upp från huvudgatan längs vattnet var det bara vindlande stentrappor mellan husen.
Efter kaffe-och-glasspaus åkte vi vidare och njöt av alla vackra vyer där berg mötte by som mötte hav. Som sagt var, vi kan inte uttala oss om platsen på världsrankingen med högt upp på Wenellrankingen kommer Kotorbukten definitivt.
När vi kom tillbaka till Herceg Novi tog några av oss ett välbehövligt dopp innan vi sammanstrålade med resten av gänget och åt gemensam middag. Kvällen avslutades med fotboll. Tur att dagen i övrigt och första halvlek var så bra, så behöver vi inte kommentera fotbollens andra halvlek mer.
Så vackert och äntligen en bild på en ko!