Vår resa mellan fyrarna i SMHI:s kustväderrapport fortsätter. Idag kom vi till favoriten Pite-Rönnskär. Innan dagen var slut hade vi även frossat i Pitepalt.
Hotellfrukost, ihoppackning, proviantering och sedan norrut. I dag lyssnade vi, förutom på Road Trip, även på Euskefeurats låt om Piteälva för att komma i stämning och på Für Elise (fyr!). Vid Kinnbäck svängde vi höger ner till hamnen.
Vi hade bokat en egen taxibåt som tog oss ut till ön Pite-Rönnskär och den snygga fyren konstruerad av Nils Gustaf von Heidenstam. Runt fyren låg ett litet gulligt samhälle och en bit bort låg öns lilla kapell. För att frakta saker på ön användes uppenbarligen skottkärror. Det fanns även en ”brandskottkära” med slangar och pump.
Vi fick lära oss att även ö-bor var tvungna att gå i kyrkan varje söndag. Då var det lättare att köra ut prästen till ön än öborna till fastlandet. Och om inte prästen kom fick hamnkaptenen sköta predikan. Kyrkbok verkade överflödigt med tanke på alla noteringar på kapellets väggar.
Oväntat möte
Bäst som vi satt och åt lunch kom familjen Lundberg från Stora Essingen knallandes. De har stuga i närheten och hade tagit en liten båtutflykt till Pite-Rönnskär.
Efter lunchen tog vi en promenad längs stigen norrut på ön för att se lite mer av omgivningarna. Stigen gick genom en vacker låg tallskog på en grusås. Även om det var en vacker tur tror vi att huvudsyftet med den var att tvinga bort turisterna från byn.
När taxibåten tagit oss tillbaka till fastlandet fortsatte vi norrut till hemmastället för natten: Pite havsbad. Kön till incheckningen gick ända ut på vägen. Vi bestämde oss för att åka vidare och beta av Öjebyn innan vi checkade in.
Malins tips i Öjebyn
I Öjebyn fanns två attraktioner, rekommenderade av Pitekännaren Malin Strand. Först kyrkstaden med alla krumma stugor i varierande storlek. Samma koncept som Bonnstan i Skellefteå men med lite annan karaktär.
Pitepalt är ungefär som kolbullar. Fast kokta.
Den andra upplevelsen i Öjebyn är landets enda Paltzeria. Det var svårt att välja i hela menyn av olika paltar, men valet föll till slut på den klassiska pitepalten.
Lagom paltkomiga styrde vi in på havsbadet och hittade vår lilla stuga. Olle och Tore fann sig snabbt tillrätta med varsin telefon medan Nils och Love utnyttjade stranden och det långrunda vattnet. När vi skulle titta på kvällens TV-däckare gick strömmen, så det blev tidig saga i stället.
