Låt sista älven…

Dagens temalåtar var ”Piteälva” (Kvad), Änglamarken och Flottarkätlek. Orsaken? Vi har besökt Storforsen i Vitsel.

Vid middagen i går kväll läste Tore städinstruktionerna och skrattade åt allt som skulle göras före avfärd. Alla barn föll in i skrattet.

När Richard och Anna konstaterade att det är samma procedur vi gjort varje gång vi lämnat en stuga blev det tyst. Sedan erbjöd sig Olle att hjälpa till med disk och toalettstäd. Följden blev att vi blev klara ganska snabbt och hann med en runda på campingens nya minigolfbana innan vi åkte vidare.

Dagens stora begivenhet var Storforsen vid Vidsel. Det är Sveriges största fors och en 600 meter lång sträcka av Piteälven. Vi var i närheten för en vecka sedan i Älvsbyn, men valde att spara denna godbit till resan söderut.

En udda badplats

Vi förväntade oss en fors i skogen och var beredda på ett friluftsäventyr. Vi packade liggunderlag, spritkök och regnkläder i ryggsäckarna. Men det var något märkligt med många av de andra besökarna på parkeringen. De var klädda i flip-flop, hade med kylväskor och såg ut som om de skulle till stranden.

Vi gick raka vägen till utsiktsplatsen vid forsen och tittade ut över vattenmassorna. Det var en imponerande syn. Och högljudd. Efter gårdagens besök i Porjus hade vi också en inte fullt lika brusande älv att jämföra med. Love tyckte att det var lite slöseri med el att låta vattnet rinna iväg.

I anslutning till utsiktsplatsen hittade vi en häll att äta lunch på. Pasta med korv. Efter lunchen följde vi broarna ner längs forsen. Vi valde att inte vika av mot jättegrytorna. Sådana hade vi sett förut.

I botten av forsen vände vandringen uppåt igen längs forsens biflöden. De rinner över hällar i skogen bredvid. Vi hade sett att sysslingarna Knut och Frode badat i ett av dem, så vi hade också med badkläder om det skulle passa. I några pölar var det också ett och annat barn som badade.

Efter en kort passage genom skogen kom vi fram till ett område med stora hällar, pooler och massor av badande människor. Här fick vi förklaringen till varför så många hade sett ut att vara påväg till stranden. Från en fyra meter hög klippa var det flera som hoppade ner i vattnet.

Vi fortsatte uppåt och hittade tillslut ett ställe där vi kunde bada och hålla coronaavsånd till de andra besökarna.

Förutom forsen finns också skogs- och flottarmuseum på platsen. Vi gick en runda, men blev föga imponerade. Det kändes rätt stängt. I stället köpte vi glass och åkte vidare till Arvidsjaur.

Stugan vi skulle bott i var på något sätt skadad så vi fick i stället två rum på hotellet. Här fick vi rekommendation på en pizzeria. Alla blev supernöjda med både maten och personalen. Efter maten turistjoggade Richard och Anna runt Arvidsjaurs sevärdheter lappstaden och kyrkan. Tillbaka på hotellet badade vi i poolen innan det var dags för tandborstning och långlyssning av Harry Potter. Det är spännande nu!

Ett svar på ”Låt sista älven…

  1. Skrattar de lika mycket när de läser instruktionerna på kylskåpsdörren på
    Gräsö?

Kommentarer är stängda.