Övergången till vintertid gjorde att vi vaknade tidigt. Tre tågresor och ytterligare en timme tillbaka på klockan var det ett trött men lyckligt gäng som kraschade på vandrarhemmet i London kl 22 lokal tid.

Efter en helt ok natts söm vaknade vi före larmet och begav oss tillbaka mot stationen. Nils hade spanat in frukost på MC Donalds, så det fick det bli. Vi valde en annan väg än i går kväll, och plötsligt kändes läget betydligt bättre. Så vi bestämde oss för att bo på samma ställe på hemvägen.

Tågresan till Köln löpte på utan några utmaningar. Några av oss körde det nya, och roliga kortspelet No Thanks. Den enda störningen var att vi tvingades ha mask på oss hela tiden, tros egen kupé. Undantaget var när vi åt, så kringlorna vi köpt räckte förvånansvärt länge.

I Köln hade vi en knapp timmes stopp och vi hann promenera ut på Hohenzollernbrücke och titta på alla hänglås.

Resan till Bryssel fortsatte i samma anda. Munskydd på, lite spel och lite film. Så snart vi passerat Belgiska gränsen tog alla av sig skydden. På grund av försening hade vi bara någon timme på oss innan vi skulle genom säkerhetskontrollen till Eurostar. En timme som användes till att äta middag.

Resan under kanalen blev också aningen försenad och väldigt odramatisk. Eftersom det var mörkt ute när vi åkte ner i tunneln var det inget vi riktigt märkte. Det blir nog mer spännande på vägen hem.

Vandrarhemmet ligger mitt emot Sankt Pancras station, så det var lätt att hitta. Efter att ha lämnat väskorna på rummet lyckades vi uppbåda tillräckligt med energi för att handla lite kvällsfika, men sedan tog det slut.

I morgon ska vi börja vara i London!