Klippan – bättre än väntat

Vi var ju i La Linea för att det var fem minuters promenad till gränsen mot Storbritannien – Gibraltar. Efter att ha beställt in de mesta de hade att äta till frukost på det närmsta caféet gav vi oss av på promenad mot Gibraltar med den ståtliga mer än 400 meter höga klippan framför oss. En gående gränspromenad kändes smått onaturlig. Vår guide sa senare att ca 10.000 bofasta går dagligen över gränsen för att jobba i Gibraltar. Efter tips gav vi oss av på en guidat tur i en minibuss tillsammans med en annan familj. Först åkte vi upp på berget mot grottorna. Gibraltarklippan är nämligen ihålig som en schweizerost, det finns mer meter gångar i klippan än meter vägar på gatorna i Gibraltar. Hålen bestod delvis av de enorma grottorna med stora salar där de hade konserter. Dels bestod hålen av grävda gångar som använts för att försvara Gibraltar. Klippan har haft en central roll för att ha kontroll på infarten till medelhavet. Resan passerade också ett apnäste som låg högst upp så man kunde se åt båda håll. En enorm utsikt. Aporna var vana vid folk och matades av myndigheterna för att hålla sig vid liv och hålla sig lugna och samlade. Det fanns sex apfamiljer på klippan. Inte helt oväntat slutade vår tur mitt på shoppinggatan. Lunch på en brittisk pub var mysigt och sedan strosade vi genom staden och ner till vattnet för en fika. För att ta sig till gränsen behöver passera landningsbanan i Gibraltar där det landar cirka sex plan om dagen. Det kändes häftigt att gå över landningsbanan och när vi kommit över stängdes överfarten och vi kunde se ett flygplan lyfta. Inrikes? På väg till hotellet hittade vi en fenomenal lekplats som fick alla att slappna av lite. Middag handlade vi i ett par delikatessaffärer och åt i ett av våra två rum som vi bokat. Ännu en dag med massor av upplevelser. Gibraltar – coolt.