
I dag har vi tokturistat i Belgrad, gått jättelångt och så klart åkt lite tåg.
Vi började med sovmorgon eftersom vi inte hade någon tid att passa och åt en helt normal frukost i lägenheten. Den bytta med en glad ko på som Richard köpt till sig och Anna visade sig vara riktigt god yoghurt.
Efter frukost gav vi oss ut på stan. Vi bor väldigt centralt så det tog bara några minuter för oss att komma upp på gågatan som leder fram till borgen. Nils hade vissa svårigheter att gå på grund av svullna bett vid ena vristen, men kämpade på även han.
Framme vid parken som omger borgen gjorde vi som alla andra lördagsflannerande Belgradbor – köpte en påse popcorn. Med den i hösgta hugg satte vi oss på ett turisttåg som snabbt och effektivt körde oss runt hela borgen på 20 minuter. Då var den sevärdheten sedd.
Lunch intogs på en Vapianorestaurang i ett modernt köpcentrum som var snyggt både på ut- och insidan. Inga chansningar på främmande Serbisk mat här inte, heldre italiensk mat på tyska (den första Vapianorestaurangen öppnade i Hamburg 2002). Sedan började promenaden.
Vi gick genom de bohemiska kvarteren med blomsterprydda restauranger, irrade lite längs gator med bilar parkerade på trottoaren, passerade Sankt Markus vackra kyrka (Svetog Marka) och kom till slut fram till Tesslamuseet. Där hade vi dels hoppats få lära oss allt om Nicolai Tessla och dels fått exprimentera lite med magnetfält. Det fick vi inte. På grund av ”besökstrycket” gavs bara guidade turer på engelska varje hel timme. Andra sätt att besöka museet på fanns inte. Så vi gick hem.
Att komma hem innebar en välbehövlig paus för oss alla sex. Under en timme var det helt tyst i lägenheten. Så småningom piggnade vi till så pass att vi faktiskt tog oss ut igen och iväg till Sankt Savas tempel (Sveti Sava), världens största ortodoxa kyrka. Kyrkan är maffig på utsidan men inte riktigt klar på insidan. Bortsett från mosaiken i takkupolen saknas all typ av inredning. Sedan byggstart på 1890-talet har det kommit ett antal krig emellan som dragit ner på byggtakten. Men lite fräscha ryska pengar har på senare tid bidragit till att det trots allt pågår ett bygge.
På tillbakavägen stannade vi och åt middag. Nu vågade sig föräldrarna på både lokal mat och lokalt öl, men barnen körde ett säkert kort och valde pizza.

På väg ut

Popcorn och tåg i borgen

Belgrad – svårlästa skyltar, lekparker, bilar på trottoaren, fina hus och massor av skoaffärer

Blommor på bohemiska gatans restauranger

Sankt Markus kyrka

Sankt Savas tempel

Hette den lokala ölen ’Bajen e pucko’? Den passade utmärkt till en serbisk Ćevapčići.
Det tycker jag absolut du ska. En ny tatuering kanske?
Så fiffigt att skriva era telefonnummer på barnens armar. Jag kanske också skulle ha dem som ICE-nummer på mina armar.