I dag tog vi bilen och åkte sväng österut, till området norr om Lannion. Där hittade vi Asterix by och röda bummelstenar.

Det tog ett tag innan vi kom igång på förmiddagen. Gårdagens midsommarfirande höll oss både frivilligt och ofrivilligt vakna längre än vi tänkt.

Anna och Richard gick ut en sväng på kvällen för att se när brasan på stranden tändes. Strax efter midnatt var det avklarat och vi kunde lägga oss. Det var dock inte alla som tyckte att festen slutade då. Richard tittade på klockan sista gången 06:15. Då begav sig gänget som pratat, skrattat och provkört en moppe utanför vår husknut de senaste timmarna tillslut iväg.

Nå väl, efter en sen frukost kom vi i väg och styrde kosan mot den galliska byn i Pleumeur-Bodou. För att inte komma fram för tidigt tog vi omvägen längs kusten och till utsiktsplatsen Pointe de Bihit där vi kunde titta tillbaka på Locquirec.

Den galliska byn överträffade alla förväntningar. Byn kom till för att genom intäkter finansiera skolbygge i en afrikansk by och visade sig vara ett ställe fullt med olika spel, utmaningar och tävlingsgrejor. Vi kastade bautastenar på romare, byggde upp en afrikansk by, åkte båt och gjorde massa annat skoj.

När vi lekt klart åkte vi vidare ut till den rosa kusten och området kring fyren Phare de Men Ruz. Google Maps visade vägen, Anna tolkade och Richard körde. För det mesta gick det bra men när Anna och Google tyckte att Richard skulle svänga höger ner på en strand vägrade Richard.

Tillslut kom vi i alla fall fram och möttes av gigantiska röda bummelstenar, som gjorda för att klättra runt på. Och fota. Mycket fascinerande. Hur hamnade de här? Hur kan de ligga kvar?

Så måningom kände vi oss klara även här och åkte i princip raka vägen tillbaka till Locquirec. Det blev en lång dag borta till två riktigt bra utflyktsmål.