Dagens utflyktsmål var akvariet i Brest. På vägen hem åkte vi till fyren som vi bestämde låg längst västerut, vid världens ände.

Om vi passerar i närheten av ett akvarium på semestern brukar vi åka dit. På den här resan har Oceanopolis i Brest varit det som sett mest lovande ut och i dag åkte vi dit. Sammanfattningsvis kan vi säga att delen om Bretagnes kust var fin och att resten inte riktigt levde upp till förväntningarna. De större djuren, typ sälarna såg inte ut att ha det allt för roligt och det var på det hela taget ganska sjavigt. Men det var kul att se och nu kan vi bocka av även detta ställe från vår lista.

På vägen tillbaka till Locquirec åkte vi ut till Prescu’ïl de Kermorvan som vi upplever är den västligaste punkten i Finisterre. I och med besöket där anser vi oss ha nått världens ände, vilket var ett av målen med hela den här resan: ”till världens ände och tillbaka”.

Längs vägarna utanför Locquirec fanns flera fält med kronärtskockor. Vi blev så sugna så det fick bli dagens kvällsmat tillsammans med lokalt producerad cider och äppeldricka inhandlad på BioCoop i grannbyn.

BioCoop är en superekologisk affär som så långt som möjligt dessutom plockat bort onödiga förpackningar. Det mesta gick att köpa i lösvikt. Undrar när vi får detta koncept på Coop Stora Essingen.

Nu har vi just sett Sverige vinna med 1-0 mot Kanada och kan gå och lägga oss.