Närmare utomlands kommer vi inte

Vi har lämnat Paradiset på Tjärnö och börjat turistandet i Bohuslän. Men först Norge!

Från Strömstad till Svinesund är det ca två mil. Vi tänkte det kunde vara roligt att se kustens nordligaste utpost, så när vi i dag påbörjade vår rundresa i Bohuslän startade vi med att åka norrut. Oklart vad vi hade förväntat oss av Svinesund, men lite mer än inget i alla fall.

Eftersom vi inte ville riskera att hamna i Norge av misstag, passlösa och inte fullt vaccinerade som vi är, valde vi att åka till den gamla bron. Som tur var galet vi eget kakpaket med oss, för stället vid brofästet var inte särskilt inbjudande. Vi tittade i alla fall på bron, läste skyltarna och tog bilderna innan vi åkte vidare.

Nästa mål var Sveriges västligaste punkt på fastlandet. Enligt turistkartan är det Stensvik i närheten av Lökholmen mellan norska gränsen och Strömstad. Där fanns lämpligt nog ett bad och på vägen dit provianterade vi i en av de norska matbutikerna i närheten av gränsen.

Det var ett galet köpcentrum med fullt fokus på norrmän och vad de vill ha. Följaktligen laddade vi på med ordentligt med godis också i en galet stor godisaffär. Med tanke på att de flesta besökarna och butiksbiträden var norrmän kunde vi lika gärna varit utomlands. Känslan förstärktes ytterligare när det visade sig att Stensvik I princip var en norsk koloni. Till och med mäklarna skyltar om hus till salu var på norska. Det svenskaste var telefonkiosken som numera tjänstgjorde som dusch.

Norge eller inte, stranden var i alla fall fin och godiset gott.

Lagom till kvällen var vi tillbaka i Strömstad och checkade in i vårt spartanska fyrbäddsrum på Källviken Semesterby och konferens. Dagen avslutades med dopp på betydligt mycket flådigare grannbyn Capris härliga sandstrand och ett parti plump på rummet innan alla kröp till sängs. Vissa mer besvärade av delad toalett än andra.