På väg hem

Sista dagen i Spanien blev en av de regnigare, men Irún levererade över förväntan.

Planen för vår sista dag i Spanien var något diffus. Förhoppningen hade ju varit att vakna upp i lägenheten med utsikt mot havet i Hondarriba och sista dagen på stranden. I stället vaknade vi i ett regnigt Irún.

Tack vare flexibiliteten hos kvinnan på Pensionat Bowling och vår egenkonstruerade fyrbäddssäng sov vi ändå rätt hyfsat. Och Irún bjöd på romarriketfestival minsann! Det fanns både marknad och gladiatorspel att besöka. Och ett museum som berättade historien om den romerska staden Irún är byggd på.

Tack vare dessa begivenheter fördrev vi utan problem hela förmiddagen i Irún. Sedan hade vi gott om tid för promenaden över till Frankrike och Hendaye. Där tänkte vi äta en sen lunch så vi skulle klara kvällens och nattens tågresa med lite kvällsfika som förstärkning.

I jakten på maten fick vi svar på frågan vi ställt oss tidigare angående hur synkade städerna på varsin sida gränsen är när det gäller mattider. Följer de varandra eller går de på respektive huvudstad? Svaret var det senare. Det gick INTE att få trerätterslunch i Hendaye klockan 15. Typ inget mer än snacks alls före kl 19 skulle det visa sig. Lagom hangry och blöta ramlade vi in på en bar och beställde in allt de hade i form av smårätter och fyllde sedan på med en fördigbredd baguette på bageriet vid stationen. Därefter fanns inte så mycket mer att göra än att sitta och vänta på tåget. Nu var alla överens om att vi är på väg hem!

Tåget kom och gick punktligt och hela familjen fick plats i samma kupé. Vi fick varsitt litet nattkitt med vattenflaska, öronproppar, ögonbindel, våtservetter och tandborstningstablett. Olle och Tore var djärva nog att testa den senare, men det var inget som rekommenderades.

Tre timmar efter avresa hade vi fortfarande i princip inte lämnat södra Frankrike. Tåget verkar köra förbi alla stationer som finns mellan Biarritz och Toulouse för att plocka upp folk. Men I