I samband med Nobelveckan lyses Stockholm upp av diverse konstverk. I kväll klädde vi oss riktigt varmt, tog bussen in till stan och tittade. Stadshuset var utan tvekan det mest imponerande.

Så kom äntligen dagen då Olle fyllde 18 och blev myndig. Det firades med japanskt tema på restaurang Shogun med familjen, farmor och farfar, mormor samt Oscar och Margareta.

Grattis Olle!

Larssonklanen är stor och det krävs utrymme för att samla alla. Första helgen i juli lyckades Martin locka flertalet till en campingplats utanför Växjö.

Det blev en helg fylld med bad, minigolf, fotboll och häng med sysslingar och kusiner. En liten tapper skara var även med på Växjö parkrun.

Årets midsommarhelg firades som traditionen bjuder på Gräsö. Love, Assar och Anna åkte dit några dagar tidigare.

I dag var det dags för Nils att kliva på bussen till Värmland och två veckors kollo på Udden. Kompisarna Tommy och Eskil är också med. Stort äventyr väntar!

Juni var på många sätt en avslutningstid. Skolavslutningen på Essingeskolan innebar att vi sa tack och hej till Caroline Spik, den bästa läraren något av barnen haft. Tur att både Tore, Nils och Love fick ha henne på lågstadiet.

Syssling Jonathan tog studenten, vilket så klart firades med mottagning i Tyresö.

Efter 17 år på Gröna gatan var det dags för Lars att dra vidare till en ny lägenhet på Kungsgatan.

Han är ju så fin vår hund på våren!

Sugna på glass och utflykt åkte vi till Enköping och Mel´s bilaffär. Där fick vi både glass och bilar. På hemvägen passade vi på att hälsa på Stig-Helmer.

Efter några dagar hemma börjar det klia i alla fingrar och för att inte gå varandra på nerverna behövde vi en utflykt. Och eftersom det är semester behövde vi glass. Efter tips från Maria Wigenfeldt åkte vi till Enköping och Mel´s. Där bjöds på lyxig räkmacka, fräsiga bilar och smarrig glass.

På vägen hem skippade vi motorvägen och tog gamla vägen genom Bålsta och ut till Ådö-Lagnö naturreservat söder om Bro.

Så fort två veckor kan gå och samtidigt, så länge sedan det var vi kom hit. Nu är bilen packad, stugan städad och sista rundan åkt.

Det var av till Funäsdalen för alla inblandade på lite olika sätt: Richard och Love tog bilen ner och gjorde en del ärenden, Olle och Tore körde skate med Emil och Maltan, Nils och Anna luffsade på i klassisk stil. Spåren var nydragna, men på sina håll rätt mjuka av det myckna snöandet.

Snöandet fortsatte under hela dagen, och på eftermiddagen fanns inte så mycket spår att prata om. Så Richard och Anna gjorde, enligt någon slags logik i busvädret, det enda rätta och tog turskidorna upp på fjället. Snöfallet upphörde längs vägen och sikten var bättre än på flera dagar. Det är ju rätt mysigt att bara skida på lite planlöst i allt det vita.

Nu har vi tankat ljus, snö och fjäll så det räcker ett tag framöver. I morgon styr vi kosan söder ut.

Vinden friskar i och snön yr. Med många liftar stängda och alla spår översnöade blev det en dag i snöskottningens tecken.

Redan när vi tittade ut genom fönstret på morgonen stod det klart att det skulle bli utmanande att få till en mil på skidor under dagen. Det var drivor av nysnö överallt och det yrde ordentligt. I stället gav sig de två vuxna ut för att skotta.

När det tillslut var klart tog vi med en ryggsäck med smutstvätt till Larssons. Även där rådde febril skottaktivitet med morbror Karl på taket, Maltan på altanen och familjen Israelsson runtomkring. Efter ett tag hade det blivit en tillräckligt stor hög för att alla kusiner skulle få klättra upp på taket och hoppa ner. Snölycka!

Richard och Anna, som inte hoppade från taket, letade snöäventyr på annat håll. Efter lunchen tog de på turskidorna, glasögon och luvor och knatade upp på fjället. Friskt!

Som vanligt avslutades dagen med film. Och nu är allt godis slut.