Torraste och varmaste sommaren på 260 år enligt en löpsedel. Sverige torkar och brinner upp. Då var det ganska skönt att tillbringa många långa dagar på klipporna. Eller snarare i havet nedanför klipporna.

Efter en intensiv start med utflykt till Forsmark och besök av Freddan och Ulrika kom livet på Gräsö in i en vardagslunk. Vi gick upp, åt frukost, skrotade lite, gick och badade, tog en cykeltur, åt lite, badade lite till, fick värmeslag, läste lite, badade igen, kliade på myggbett och somnade.

Mormor och Märta kom och gjorde oss sällskap efter några dagar på egen hand. Vi återupptäckte systemkamerans finesser och kunde ta kort på Märta där hon faktiskt syns, surfbrädan kom fram och blev en SUP-bräda igen och vi upptäckte tjusningen med swim-run.

Nils och Love trivdes så bra på Gräsö och valde att stanna kvar när vi andra åkte hem.

SUP från viken till klipporna

Mer SUP – både med och utan kläder

Klippdans

Cykeltur till Örskärsund och på konstrunda

Klipp- och strandhäng

Swimrun, en perfekt träning i värmen

Märtamys

Sommarlördag innebär bakluckeloppis i Norrskedika. Idag åkte vi dit och fick med oss Freddan och Ulrika tillbaka. De, och förvånansvärt många andra, gjorde oss sällskap på dagens badutflykt.

Triggade av möjligheten till loppisfynd ställde alla upp på en snabb morgon med relativt rask avfärd. Strax efter tio kunde vi parkera i solgasset och börja vandringen mellan välfyllda bord och bakluckor. Trettio minuter senare hade vi köpt en bärbar grill och några serietidningar och kände oss rätt nöjda. Just on time dök Richards kompis Fredrik Freddan Hammarström upp med sambon Ulrika och vi kunde vända tillbaka mot Öregrund och lunch på Wilmas.

Mätta och belåtna och efter en kort promenad längs kajen tog vi med oss gästerna över till Gräsö. Efter ett snabbt depåstopp med påfyllning av kaffetermos och saftflaskor begav vi oss i väg till SonjaoRolandklippan. Under vägen ut var Nils guide och kunde berätta om ”våra” klippor och att vi aldrig såg en människa i närheten.

Döm om vår förvåning när vi först såg en båt som lagt till i viken innan och sedan noterade inte mindre än tre personer som låg på klipporna och solade. Som om inte det var nog hade ytterligare två personer positionerat sig söder om vårt tillhåll, så alternativ två och tre var också upptagna. Men nöden har ingen lag – vi ville bada och upptäckte den helt nya FreddanoUlrikaklippan! Det gick ju också bra. I alla fall så lång tid som det tog för sällskapet på SonjaoRolandklippan att packa sig därifrån. Så fort de reste sig upp var vi blixtsnabba och återerövrade våra klippor. Ordningen var återställd.

Det blev en skön eftermiddag i och vid vattnet innan vi gick hem och fixade kvällsmat.

Återerövrade klippor

Det blommar i viken

Från SonjaoRolandklippan har vi fin utsikt mot kärnkraftverket Forsmark på andra sidan grepen. I dag bytte vi perspektiv och åkte dit för att titta på slutförvaret av låg- och medelaktivt avfall, SFR.

Vi började med en god lunch på värdshuset och delade sedan upp oss i två grupper: Richard, Olle och Tore åkte den guidad busstur till SFR medan Anna, Nils och Love stannade kvar på det gamla bruket då det visade det sig att tvillingarna var några månader för unga för att följa med ner i underjorden.

Vattenfall satsar stort på att barnfamiljer ska ha roligt på bruket, så det gick ingen nöd på oss som blev kvar. Vi gick bland annat tipspromenad, körde elbil och segway.

De som åkte på turen 50 meter ner i urberget fick lära sig mycket om kärnbränslehanteringen, se kärnkraftverken på närmare håll och SonjaoRolandklippan i fjärran.

Barnkul i Forsmark

Så här glad blir man efter en tur i SFR

Laddade efter några dagars sol, bad och kompislek hemma på ön i stan hade vi nog med energi för att fylla bilen och åka till ön i Roslagen – Gräsö. Nu har Grösösommaren börjat.

Första dagen – bad på playan

Lunchpaus på utresan hos Sture & Britt i Länna

I dag var det dags för paddelpremiär i dubbel bemärkelse. Årets premiärdopp för kajakerna och första gången som Tore fick följa med ut. Han och Anna paddlade några vändor fram och tillbaka i Oxhålet under lagom skvalpiga förhållanden.

Cool kille i kajak

Vattenbrist råder. Det är som bekant en källa till konflikt på många håll i världen. När kompisen Tommy kom på besök fyllde Richard ballonger med vatten och blåste igång striden.

Kriget i full gång

Det är något visst med ljusa sommarnätter. I natt gjorde vi resans sista färd, med taxi genom Stockholm, där solens första strålar färgade himlen röd. Det blev den sista av tre veckors totalt 50 resor.

Vi började med buss från Stora Essingen till centralen på morgonen den 9 juni. Sedan dess har det blivit 26 tågresor, 11 bussresor, 3 båtresor, 3 färjor, 5 bilresor och 2 taxiresor. Vi har utnyttjat nio av interrailkortets tio resdagar och färdats totalt ca 650 mil.

Under resans gång har vi passerat sex huvudstäder och varit på platser i ytterligare två länder. Totalt har vi sovit på tio ställen och på två tåg.

Vi har besökt ett museum men tittat in i desto fler kyrkor och borgar. Vi har gått mycket och känt på stämningen på de platser vi besökt.

Höghöjdsbanan i Kolašin och den höga bilvägen i Bosnien är höjdpunkter vi kommer minnas. Lågvattenmärken var Podgorica och det stängda Tesslamuseet i Belgrad. Gulligaste djuret var valpen i Virpasar och det mest annorlunda olmen i Postonjagrottan.

Var det jobbigt att vara på resa? – Ibland

Höll vi sams? – För det mesta

Kommer vi resa med tåg igen? – Definitivt!

Ifyllda interrailkort

Vår resrutt

Sträckan mellan Alvesta och Nässjö är inget vi tänkt särskilt mycket på under vår tid på tåg. Att det var den som skulle bli den längsta hade vi ingen aning om när vi lämnade Köpenhamn för 13 timmar sedan.

Trots trafiken på Västerbrogade sov vi gott i Köpenhamn och vaknade upp pigga, utvilade och redo för hemresa. För oss vuxna har det vara viktigt att skjuta på ”hemresan” så länge som möjligt. När vi börjar tänka hem slutar äventyret och det blir bara trist transport. Därför har vi sett Dubrovnik, Split och Köpenhamn som mål på resan och inte tänkt att vi åker hem förens i dag när vi kliver på tåget till Stockholm.

Som en bonus hittade SJ på att vårt tåg från Köpenhamn skulle starta först i Malmö. Alltså fick vi hälsa på i Malmö även på resan norrut. I dag utan guider av Nilsson/Grönsterwalls men vi klarade oss rätt bra ändå. Det blev en promenad förbi Lilla Torg och genom Kungsparken, Slottsparken och Slottsträdgården innan vi 12:04 entrade tåget med destination Stockholm. Nu ville vi hem!

Vi kom till Lammhult. Sedan blev det stop. En brand på tåg, banvall och skog strax söder om Nässjö satte stopp för vidare resa. Konduktören gjorde ett fantastiskt jobb med att hålla oss underrättade hela tiden och vi kunde gå av tåget för att leka lite på perrongen och i närheten. Richard gick, som ganska många medresenärer, till en närbelägen ICA för att handla kvällsmat.

Med ganska kort förvaring avgick tillslut tåget från Lammhult. Tillbaka till Alvesta. Där fick vi vänta lite till, och fick trevligt sällskap av Boel, Tomas, Astrid och Erik som också var på hemväg från Köpenhamn men på ett annat tåg. Både oväntat och trevligt att träffas på en perrong i Småland en söndagskväll när vi trodde att vi inte skulle ses förens efter sommaren.

Vårt tåg fick så småningom lämna Alvesta med destination Nässjö. Fast via Göteborg och Falköping. En inte helt vanlig rutt. Som konduktören konstaterade:

– Under mina år på tåg har jag aldrig åkt den här sträckningen tidigare. Jag har därför lite svårt att uppskatta ankomsttiderna.

Han gör som sagt var ett fantastiskt jobb med att hålla oss informerade och på bra humör vår lille konduktör.

Nu har vi varit i Göteborg och närmar oss snart Nässjö igen. Nio timmar senare än förra gången. Det känns lite som att vi befinner oss på tågets motsvarighet till Den Flygande Holländaren, fast i stället för att runda Godahoppsudden försöker vår kapten komma till Nässjö. Förhoppningsvis går det lite bättre vid detta försök. Boel & c:o, som blev kvar i Alvesta, är också på väg. Deras lokförare valde dock den mer traditionella sträckningen, utan att passera Göteborg. Sisten till Stockholm är en mört, och den som kommer först fixar en taxi till förloraren.

Morgonmål i Köpenhamn

Turistande I Malmö

Lek i Lammhult. Olle och Tore med nyvunna vänner från Australien.

Bekanta i Alvesta

Försök till att sova allt medan konduktören jobbar på

Vi lade oss i Kroatien, somnade i Slovenien, sov genom Österrike och vaknade i Tyskland. Frukost i München och lunchinköp i Hamburg. Det hade då gått nästan ett dygn sedan vi klev på tåget i Split.

Ett på det hela taget behagligt tågdygn hade passerat. Barnen sov som stockar på nattåget och vi vuxna kunde nog slumra till lite emellanåt. Passkontrollen klockan fyra på gränsen till Tyskland kändes dock lite onödig. Och uppstigningen i München strax före sex var också lite väl tidig. Men sedan puttrade dagen på och alla var på det hela taget rätt nöjda med obegränsad tillgång till spel, böcker och poddar.

Vi har kommit överens om att vi ska leka tåg på nästa del av semestern. Så här går leken till: Vi laddar upp med pastasallad, chips, kakor, godis, någon frukt och vattenflaskor, sätter oss sedan bekvämt tillrätta på valfri plats och skärmar av oss i var sin egen bubbla. Man får prata om man vill, kanske föreslå ett kortspel och be om sällskap till toaletten om man inte vill gå själv. Förse sig med något att äta när man är hungrig. Men under 5-6 timmar får det inte förekomma tjat om andra aktiviteter och inget stökande. Alla som vill hänga med är välkomna! Richard tyckte att vi som bonus kunde turas om att vicka på varandras sittplatser för att få den riktiga tågkänslan, Anna tackade dock vänligt men bestämt nej till detta erbjudande.

Men än så länge är vi fortfarsnde på resa och hade räknat med att tillbringa ca 30 timmar på tåg innan det var dags att få fast, Köpenhamnsk mark under fötterna. Döm om vår förvåning när vi plötsligt befann oss på en båt igen! Tåget visade sig gå via Puttgarten-Rødby, så löftet att aldrig ta med barnen på båt igen höll inte så länge. Detta var dock en betydligt stabilare farkost, utan minsta tendens till sjögång. Vi satt ute på däck i solen och spelade Uno under de 45 minuter resan varade.

Vid sjutiden kom vi tillslut fram till Köpenhamn. Raka vägen till hotellet på Västerbrogade och sedan ut för att äta middag hos närmaste kines. Planerna på Tivolibesök lades ner och blev i stället en rastning av springiga ben på Ströget.

I morgon ska vi åka hem!

Sysselsättning på tåg

Snabbt stopp i Hamburg

Tåg på båt

Lite strosade på Ströget

Vi fortsätter turista i rekordfart. I dag hann vi med Split på en halvdag innan vi äntligen fick åka tåg igen. Och nu ska här åkas tåg!

Pigga och utsövda vaknade vi i vår lagom glamorösa takvåning i Split. Richard studsade upp och iväg till närmaste Tommy-butik för att fylla på vårt frukostutbud. Framåt tiotiden var alla vi andra klädda, ätna och klara för att ge oss av igen. Det första vi gjorde var något så oväntat som att gå till tågstationen för att kolla att det verkligen var just från den stationen tåget skulle gå och att det dessutom gick den tid vi trodde. Vi lär oss av våra misstag! Det visade sig att vi hade koll på läget och invaggade i detta nya lugn kunde vi låsa in väskorna på stationen och sedan utforska Splits äldre delar.

Det visade sig vara en spännande stad med många smala gränder, fina torg och intressant historia. Romarna grundade staden på 200-talet e.kr. och vissa spår av deras byggnader finns fortfarande kvar. Vi gick runt några timmar och laddade med både glass och lunch innan det var dags att i god tid gå tillbaka till tågstationen. Inga vågade bussutflykter i dag inte.

Så var det äntligen dags för lite tåg igen. Det har hunnit gå tio dagar sedan sist. Men nu kommer vi i gengäld få en ordentlig dos. Vi klev på tåget i Split 14:20 och kommer vara framme i Köpenhamn vid sjutiden i morgon kväll om allt går vägen. Det är inte bara SJ som har problem med punktligheten, som vi tidigare blivit varse. Marginalen vi skulle ha vid bytet i Zagreb nu under kvällen på ca 45 minuter krympte raskt till en kvart. Men det räckte ju gott och väl och nu ligger vi tre och tre i två bekväma sovvagnar med egna handfat, och Richard har beställt frukost på sängen till oss alla i morgon bitti innan vi anländer München.

Splits äldre delar

Klättring inför tågresan

Familjen fotogeniique åker tåg