En dag i Ramundberget fick alla spärrar att släppa. Nu åker hela familjen stolslift till toppen och swishar ner i skogen. Larsson-Tjernbergs skidskola var toppen.

På toppen av Osthang i Ramundberget

Afterski i bastun

Så är 2017 slut. Äventyren har varit många och vi har haft mycket skoj. Det har också varit ett år där mycket har förändrats:

• Richard bytte jobb i januari
• Annas tjänst försvan i april och en ny dök upp i juni
• Nils och Love började på nytt dagis
• Olle bytte skola
• Tore fick ny fritidslokal

Varje sak för sig var kanske inte så stor men samantaget påverkade det oss mer än vi insåg under resans gång. Och vi klarade det! Nu ser vi fram mot ett stabilt 2018.

Sällan har snön varit så mjuk och fluffig som här i Hållan. Med bastun nära ytterdörren är ett dopp i närmaste snöhög frestande. Tore och Nils utmanade kylan och sprang ut.

När ingen annan ville följa med åkte föräldrarna en egen tur upp till ”Gunillas”. Det var magiskt vackert.

Ikväll bjöd vädret på utmanande kvällsåkning. Under eftermiddagen och kvällen kom ungefär 40 cm snö och det snöade fortfarande friskt när Nils, Love, Anna och Richard gav sig ut i spåret. Med nya pannlampor strålade Nils och Love mer än vanligt. Ganska ovanligt att pumpa puder i spåret kommenterade Anna.

Det var ganska svåråkt så vi vände för att åka ikapp på de nyplogade vägarna utanför huset.

Tindrande mor och barn

Pumpa puder i längdspåret

Mycket snö i kombination med julledig plogbilschaufför gav en perfekt backe för snowbow och pulka utanför huset. Se upp i backen! Farmor kastar sig ner. Farfar är förste pistmaskin. 

En gnistrande vit vinterdag ramade in vår första jul i Funäsdalen. Tillsammans med Christina, Torsten och Oscar har vi njutit av sol, snö, fjäll, god mat och tindrande barn.

Det var helt rätt val att åka upp till Hållan den 23:e för att fira jul här. Extra roligt att Christina, Torsten och Oscar ville göra oss sällskap. 

Dagen startade tidigt av morgonpigga jullängtare och så småningom var även risgrynsgröten klar så vi kunde äta en riktig tomtefrukost. 

Julaftonens utflykt blev en skidtur i ett gnistrande vinterlandskap upplyst av en svag decembersol. Vid vindskyddet i Högsta Hållan plockade vi upp varm choklad och skinksmörgåsar. Det var riktigt behagligt att sitta i solen och fika.

Tillbaka i stugan igen fyllde vi på med kaffe, lussekatter, pepparkakor, saffransskorpor och Loves schackrutor. Sedan blev det julbad i bastun. Lagom till Kalle Anka var alla rena och julfina. 

En timme senare var det dags att äta igen,  den här gången sill, lax, skinka, Janson och annan julmat. Och nu började det märkas att några i sällskapet väntat i tio timmar på att få sina julklappar, så när Tore laddade upp den femte portionen rödkål orkade Love inte vänta längre och vi lät tomtarna Nils och Tore dra igång årets  julklappsutdelning.

När lugnet åter lagt sig spelades det julklappsspel och lektes med nya saker. Kvällen avslutades för Tore, Christina, Richard och Anna med midnattsmässa i Funäsdalens kyrka. Det var fint, men något svårt att sjunga med i de okända psalmerna eftersom prästen nynnade i sin mikrofon. Han kunde i alla fall texten till Stilla Natt, så då sjöng helak kyrkan för full hals.

Skidtur i decembersol

Oscar är med i gänget

Chokladfylld thermos

Bastubadare

Julmiddag i stugan

Tomtarnas klapputdelning

I dag var det återigen dags för en av julens mest uppskattade förberedelser – julgodisbaket med Leanders. I år var vi på Essingen och producerade klubbor, kolor och praliner. Mycket och gott.

Mycket på ”Att-göra-listan” – Nils, Hugo och Vidar börjar med klubborna

Saga hackar fyllning till praliner, John och Maria gjuter skal.

Olle fixar marsipanfigurer. Ett fika gav lite ny energi.

Dagen före första advent är det dags att få en första smak av julen. Lussekattsbaket är en av de första aktiviteterna.

Glada bagare

Resans sista dag. Avslutningen blev typiskt spansk med ett besök i Sagrada Familia och efterföljande churros. Sedan följde en helt odramatisk flyg- och taxiresa hem till Stora Essingen. 

Sista dagens förmiddag hade vi vikt åt Gaudi och Sagrada Familia. Det var inte länge sedan vi senast var här, men det hade ändå hänt en hel del sedan sist. Enligt planen ska templet vara klart 100 år efter Gaudis dödsdag 1926 och i den här takten finns det hopp om att man kan lyckas.

I kyrkan pratade vi en del om hur länge bygget hade pågått. Nils och Love konstaterade att byggjobbarna måste vara väldigt gamla vid det här laget.

När vi sett alla blommor, Jesusar och frökapslar gav vi oss ut i snålblåsten. Ett skriande behov av att få köpa souvenirer tillgodosågs i en av alla butiker i omgivningarna. Och sedan gick vi på Gaudí Bakery och åt en sista omgång churros.

Sockerstinna började sedan resan hem. Åtta timmar senare rundade fyra nöja killar i full fart Essingeringen 80 och jublade över att vara hemma igen. Det har varit en händelserik resa med många intryck som kommer ta ett tag att smälta. Det var på många sätt väldigt långt mellan  resans första anhalt Riumar och den sista i centrala Barcelona.

Tore fotade fönster

Jesus och småkryp

Sammanbitna kyrkobesökare

Resans sista churros