I dag har vi badat, i Comosjön och i vår pool. Skönt att för några minuter bli lite svalkade.
Alla barn är glada, alla barn vill bada!
Och så lite Gangnam style mellan doppen, så klart.
Författararkiv: Anna
Prinsarna på restaurang. I Italien.
Vi åt på restaurang i kväll. Vi blev mer eller mindre inkastade på restaurangen. Vi tänkte att eftersom inkasterskan drog in oss så fick hon väl skylla sig själv. Vi har aldrig varit så påpassade under en middag och aldrig så trötta efter!
Inte nog med att vi hade våra fyra barn att hålla reda på, vi skulle dessutom konversera ägaren, ägarinnan, kockan och servitrisen. Tandlösa tanten höll sig lugnast, hon satt på sin stol i hörnet.
Det klappades, gullades, matades och gavs bort leksaker till alla pojkar. Och Anna fick beröm för att hon orkade ta hand om alla barnen när Richard jobbar. Att det är tvärtom var så obegripligt så där räckte inte värdens engelska…
Prins Love på sin tron…
…liksom Prins Nils.
Ägarinnan tog sig en stol och slog sig ner.
Det kanske är så här det är på familjerestaurang i Italien.
Äntligen semester!
Det tog fyra dagar att komma ner i varv och att bli en harmonisk enhet utan vredesutbrott i varierande storlek. I dag lyckades vi! Inte en enda explosion på hela dagen, varken från barn eller vuxna. Inte ens när garderoben rasade…
Vi började med buss ner från Aprica längs en smal och slingrande väg till Tirano. Där bytte vi till tåg som tog oss till Colico vid Comosjöns norra del.
Love har hittat en skön tågpose.
Efter lite mat, och högläsning av Olle i solen, avslutade vi dagsetappen med en kort båttur tvärs över sjön till Domaso.
Olle läser saga
Det har varit en svettig dag på resande fot som avslutades på bästa tänkbara sätt: Dopp i poolen i hotellets trädgård, mitt i gamla delen av Domaso. Innan dess middag och så klart glass.
Tore valde den blåa glassen.
Kanske inte så bra…
Vi trodde barnen hade lösningen. På eget initiativ kröp och klättrade de in i en garderob. Med alla barn i garderoben kunde vi packa iordning i lugn och ro.
En fantastik idé värd att dokumentera. Tills allt brakade ihop… Det låter ganska mycket när 10 galgar, två hyllplan och fyra barn rasar ner i botten på en garderob!
En dag i Aprica
Efter intensiva resdagar fastnade vi i skidorten Aprica. Vi har tagit en lagom lång promenad, lekt i lekparker och ätit mat.
Bra med gym längs vägen så barnen verkligen kunde göra av med energi. Eller laddades de upp i den svala bergsluften?
Tore fick smak på Breasola
Nils härjar på restaurang. När han snöt sig i bordsduken konstaterade vi två saker: Han har lärt sig snyta sig själv och vi har sällan duk på bordet hemma.
Även Love var på strålande humör. Han valde mammas skjorta framför duken…
Mycket åka, lite leka
I morse hade vi koll på när tåget skulle gå, men det hjälpte tyvärr inte eftersom vi inte tittade på klockan. I väntan på nästa tåg hann vi tillbringa lite tid i lekparken.
Nils charmade en italienska…
…det gungades…
…och vi fikade.
Tillslut kom tåget och vi påbörjade en ganska lång resa, från Marone vi stranden av Lago Iseo upp genom Val Camonica till Edolo där vi, efter en glass och lång väntan, bytte till en lite buss och via slingriga smala vägar hamnade i skidorten Aprica.
Här har vi bokat in oss i sviten på ett 4-stjärnigt hotell och jazzar runt i badrockar i väntan på att spa-delen ska öppna. Som vanligt bor vi granne med en glassbar och kvällspromenadens anslutning var given. Killarna beställer nu på egen hand på Italienska.
Succé med bidé!
Prinsarna har fått en ny badrumsfavorit: bidé! Den slår både toaborste och sophink. Varför försvann denna möbel från de svenska badrummet?
Vi gillar Marone!
Sitter på terrassen utanför lägenheten i Marone och konstaterar, återigen, att vi gör oss bättre i små byar än stora städer. Kanske för att ”gångavstånd” verkligen är en sträcka som även en femåring går utan att krokna.
I Marone har vi gångavstånd till allt vi vill ha: Glass, bad, mat och tåg härifrån. Även kyrktornet med sina många klockor är väldigt nära. Om det är bra eller dåligt återstår att se i morgon bitti.
Lite bilder från dagen:
Olle och Tore dök efter stora stenar ute i vattnet.
Love plaskar i strandkanten…
…liksom Nils. En och annan småsten är nog bra för magen.
När det blev dags för småkillarna att sova tog vi en kvällspromenad längs stranden…
…och avslutade promenaden och dagen med en välförtjänt glass!
Trötta killar
Det är tröttsamt att vara på luffen. Skönt att man kan vila lite i bärstolen på mammas och pappas rygg. Och skönt för mamma och pappa att vilan fortsätter även med stolarna på marken!
Bergamo
Första resdagen. Från ett gråmulet Stockholm via regn i Nyköping till strålande sol och hetta i Bergamo.
Love började skratta så fort han kom ner i bärstolen på Skavsta.
Även Nils gillar sin stol.
Efter en enligt Olle ”kort flygresa som känns lång” kom vi fram till Bergamo. Nödstopp på McDonalds (”inte lika bra som hemma”) och sedan incheckning på B&B Angolo del Poeta. Fint och trevligt. Bäst av allt är glassbaren på hörnet!
Stärkta av en glass började vandringen till Citta Alta. En lång promenad, som ifrågasattes av delar av gruppen. Den relevanta frågan ”Vad gör vi här?” ställdes minst en gång…
Till slut kom vi upp och kunde äta god ravioli på torget, och Nils fick äntligen gå lite på egen hand.
Funikularen ner kortade hemvägen en aning. Nu har vi kraschat på rummet och hoppas på en skön natts sömn!