Är vi i Paris eller är vi på väg till Spanien? Det var frågan vid dagens middag. Efter kvällens promenad till Sacré-Cœur var svaret givet!

Det har onekligen varit en resdag. Vi passerade gränsen till Danmark vid midnatt och vaknade upp strax utanför Hanburg i morse. Alla var vi positivt överraskade över hur förhållandevis bra vi sovit. Ett snabbt byte och lite proviantering satt vi på det smällfulla tåget till Mannheim.

Under resans gång visade det sig tåget vi tänkt ta den 20 min långa sträckan Mannheim-Karlsruhe var fullt. Som tur var fanns det fler möjliga förbindelser och vi fick ett så pass långt byte i Karlsruhe att vi hann göra ett snabbt besök på McDonalds. Tåget därifrån maxade i 315km/h. Och det märktes inte. Inget skakande, knakande eller åksjukegungande.

Punktligt kl 18:05, utan några missöden eller förseningar, rullade vi in på Paris l’Este. Därifrån var det bara 20 minuters promenad till hotellet. Skönt efter att ha suttit hela dagen.

Vi frågade kvinnan i receptionen om hon hade några tips på vad vi skulle göra eller inte med tanke på upploppen som pågår på kvällarna. Hon var till en början helt oförstående men tyckte senare att vi skulle undvika Louvren.

Det blev middag på ett närliggande kebabhak. Riktigt gott! Efter maten valde alla utom Tore att promenera till Sacré-Cœur för att titta lite på stan på håll i alla fall. Det var en ca 2,5 km promenad som mestadels gick på vägen under Metron. Bitvis en rätt otrevlig promenad som inte visade upp Paris från sin vackraste sida. Men vi nådde i alla fall målet utan några incidenter och kunde njuta av utsikten. Tillbaka till hotellet valde vi dock Metron.

I morgon åker vi till Spanien 🇪🇦

Efter timmar och åter timmar av planering och förberedelser är vi äntligen på väg mot Spanien. Förtrupperna stack redan i går.

Richard och Love lämnade Stora Essingen redan i går för en dag med schackspel i Helsingborg. Nu har vi andra ändrat tåget. Kring midnatt ses vi i Malmö.

Samtidigt som Anna ägnar arbetsdagen åt kloka formuleringar om Vasa Vinds syn på barnarbete tillbringar Tore och kompisen Matilda dagen i företaget förråd med pappershantering och Nils kämpar på med massutskick till markägare. Det är uppenbarligen skillnad på barn och barn.

Midsommarhelgen bjöd på traditionsenligt firande på Gräsö, om än med en något decimerad skara.

Tore och Nils var på kollo i Värmland när midsommarhelgen brakade loss. Vi andra firade på Gräsö tillsammans med 3M.

Tanken var att den klassiska sillunchen skulle avnjutas i samband med det officiella firandet i Norrboda. En miss i tolkningen av informationen (mormor läste Norrboda i ställer för Norrskedika) gjorde att vi kom just som firandet tog slut. Istället fick vi en trevlig lunch i Norrboda hamn innan vi åkte hem igen och åt en mastig tårta.

På vägen hem från Gräsö stannade vi i Länna och åt lunch. Hela gänget Länna-Larssons var samlade. Det innebar att vi fick lära känna Tage och Judit från Mora.

Sommarlovets två första veckor åkte Nils till Udden och Tore till Djuprämmen på kollo. Olle och Love roade sig på hemmaplan. Det blev flera rundor minigolf. Love och Anna använde sig av kajakomaten en kväll och paddlade ett varv runt ön.

Vart man än går i stan ser man häggspinnmalenens verk. Vid Sundbybergs minigolf hade hela träden spunnits in.

Äntligen skolavslutning! Efter en lång vår var det dags att samlas på skolgården, sjunga sång och tacka för ännu ett läsår.

I helgen har vi testar On Air TV-show med Eva Blomqvist och Panic Room med Oscar. Det senare var en perfekt familjeaktivitet följd av fika i Vasaparken. Det förra ett kul sätt att fira en 50-åring.

På den lediga nationaldagen tog vi pengar ur guldksntskassan, åkte till Kolmården och övade på att ha semester. Det gick bra. Nu är vi redo för sommarens tågluff!

Nät vi träffades för 20 år sedan gick vi på väldigt mycket utomhusteater. För att fira jubileet drog vi med några av barnen till Parkteatern i Vitabergsparken och såg Rebel Royal.

Vi gillar ju att Assar är svart. Själv kämpar han på för att göra sig grå!