Att prova på drejning brukar vara en uppskattad aktivitet på Gotland. Så även i år. Dagen toppades med en vacker joggingtur.

Efter en numera standardmässig start på dagen på golfbana ägnades eftermiddagen åt drejning, i alla fall för fyra av oss. Nils, Love, Olle och Anna fick under en timme i Etelhem använda obegränsade mängder lera på drejskivorna. Färdiga saker fick tas med hem. Resultatet blev några skålar och en ganska stor hög med kasserade lera.

Under tiden som drejningen pågick åkte Richard och Assar en tur med bilen runt När och ut på Hammaren. Det blev en bra rekognosering inför kvällens joggingtur för att fira förlovningsdagen. Efter maten gav sig Anna och Richard ut på en fin tur i kvällssolen.

Tore går stenhårt in för golfen och tillbringade eftermiddagen på banan.

Det blev en heldag i När. Förmiddagen tillbringades på golfbanan och eftermiddagen hemmavid. Då passade det utmärkt att elda i bakugnen.

Utlovat golfspel var uppenbarligen en bra motivator för att gå upp. Klockan tio var alla redo att ta del av dag två i Richards golfskola. Och vi tycker nog att vi blir aningen bättre för varje dag.

Samtidigt som vi lämnade golfbanan drog mörka moln in över När och vi tappade all lust för mer avancerade utflykter. Perfekt för att elda på i bakugnen och ladda för pizzakväll. Tore cyklade till Bodi och köpte pålägg och så småningom kunde baket komma igång.

Som vanligt blev baket lätt kaosartat men gott. Nytt för denna gång var efterrättspizzorna med frukt och choklad. Efter två pizzor var lämnade alla bordet proppmätta!

Assar får så klart också sin dagliga sysselsättning och har i dag både fått panera sig i sand och leta godis i träden.

Bäst som vi förberedde oss för morgonens golfrunda fick vi höra att Laukkas var i krokarna. Det blev en gemensam eftermiddag i Ljugarn och kväll i När.

Vi började dagen ned golf. Richard var en utmärkt instruktör både på ranchen och övningsbanan. Banans fyra hål räckte ganska bra för fem amatörer, och vi var väl värda glassen när vi gått i mål.

Efter en snabb lunch hemma åkte vi till Ljugarn och Folhammarn, vårt bästa raukställe och ett måste för varje gotlandsvistelse. Också ett utmärkt ställe att stämma träff på med bekanta från fastlandet. Hittills har vi inte tagit dit någon som inte börjat klättra runt på öns bästa lekplats.

Nytt i Ljugarn sedan vi var här sist var Våffelmagasinet nere i hamnen. Fenomenalt goda belgiska våfflor med smarrig topping för alla smaker.

Nypåfyllda med energi lät sig familjen Laukka övertalas att följa med till När och äta middag med oss. Innan vi satte oss till bords fick de en rundtur förbi några av bygdens attraktioner: Närsholmen och badet. Det senare bjöd på lite kallare vatten och lite mindre vågor än tidigare dagar, men ett bad är ändå alltid ett bad!

Semestern är igång och vi börjar med att hänga lite i När.

Tidig uppstigning och iväg med båten. Det innebar att vi inte behövde äta lunch förens på vägen till När. Påpassligt dök Gotlands korvfabrik upp i Roma. Där serverades förvånansvärt goda växtbaserade korvar gjorda på närproducerade linser.

Framme vid huset intogs genast gräsmattan för diverse aktiviteter. Och lagom till till eftermiddagskaffe kom Sylve Karlsson förbi och sa hej.

Självklart har vi som gillar att bada också gjort det. Det har blåst en hel del söder ifrån så det har varit härliga vågor och varmt i vattnet.

Larssonklanen är stor och det krävs utrymme för att samla alla. Första helgen i juli lyckades Martin locka flertalet till en campingplats utanför Växjö.

Det blev en helg fylld med bad, minigolf, fotboll och häng med sysslingar och kusiner. En liten tapper skara var även med på Växjö parkrun.

Knopar, segling, sång och ordning och reda – ganska annorlunda än sommarens kollo.

Tore har varit på Seglarläger i fem dagar på Vitsgarn. En klubb med koppling till FBU. Som Tore beskrev det har de haft näst intill militäriskt disciplin. De ställde upp sig på fina led inför en förväntansfull föräldraskara som var på besök.

Under ett par timmar fick vi besöka ön under ledning av barnen. Vi försökte hinna med en liten segeltur men hann inte. Tore är nu helpepp på segelbåt – åtminstone en jolle

Årets midsommarhelg firades som traditionen bjuder på Gräsö. Love, Assar och Anna åkte dit några dagar tidigare.

I dag var det dags för Nils att kliva på bussen till Värmland och två veckors kollo på Udden. Kompisarna Tommy och Eskil är också med. Stort äventyr väntar!

Juni var på många sätt en avslutningstid. Skolavslutningen på Essingeskolan innebar att vi sa tack och hej till Caroline Spik, den bästa läraren något av barnen haft. Tur att både Tore, Nils och Love fick ha henne på lågstadiet.

Syssling Jonathan tog studenten, vilket så klart firades med mottagning i Tyresö.

Efter 17 år på Gröna gatan var det dags för Lars att dra vidare till en ny lägenhet på Kungsgatan.

Nyhavn, Amalienborg, björnskinsmössor, den lile Havefru, Strøget och Tivoli. Ungefär vad man orkar med på en dag. Och tillräckligt för att bocka av Köpenhamns toppattraktioner.

En god natts sömn blev till och med lite sovmorgon innan vi kickade igång dagen med hotellfrukost. Ganska snart gick det upp för oss att Den Blå Planet inte var ett alternativ för dagen eftersom vi inte köpt biljett. I stället tog vi tunnelbanan in till Kongens Nytorv och ägnade dagen åt Köpenhamns mest kända platser.

En stund mitt på dagen delade vi på oss för att tillgodose lite olika intressen när det gällde mat och aktiviteter. Det innebar smarriga hamburgare för Nils och Richard medan Love och Anna gick på Guinness World Record.

Entusiasmen hos tioåringarna var kanske inte alltid på topp, men lite oväntade uppträdanden i form av en vaktavlösning på Amalienborg, Jerusalema-dans på Strøget och paradorkester på Tivoli piggade upp.

Innan vi kroknade helt tog vi den föralösa tunnelbanan tillbaka till hotellet och badade ner oss för att somna till finalen i Champions League.