
Efter flera dagar av intensivt garderobsrensande var det äntligen dags att åka till återvinningen i Bromma. Många kassar med textil blev det.
Efteråt firade vi bedriften med gofika på Ulriksdals trädgårdskaffé.



Efter flera dagar av intensivt garderobsrensande var det äntligen dags att åka till återvinningen i Bromma. Många kassar med textil blev det.
Efteråt firade vi bedriften med gofika på Ulriksdals trädgårdskaffé.



I dag fick Anna följa med Nils till skolan. Det blev röris på idrotten, matte och sedan köttbullar till lunch.


Asfaltskidsen måste ut på bystan. Det blev en trevlig helg hos bonden Per med kalvar, koskit och plöjning.
Vi startade redan på fredagskvällen från Stora Essingen. Efter 20 minuter var vi framme på Scandic Victoria Tower i Kista där vi checkade in på 15:e våningen för att sedan åka direkt upp till baren på 34:e.
Efter en hyfsat god natts sömn och en ännu godare frukost fortsatte resan till Kårtorp. Lagom till lunch rullade vi upp framför torpet där farbror Tore och Lisbeth bjöd på lunch. Gott, trevligt och extra roligt att även kusin Erik var med.
Mätta och belåtna bytte vi om till oömma kläder, redo att hugga tag i de uppgifter bonden Per (Annas kusin) hade kommit på åt oss.
Först på tur stod kalvarna. Fyra småkalvar skulle få flytta ihop till ett större bås. När halmen var utströdd fick var och en av killarna leda in ”sin” kalv i nya båset. Det blev full cirkus när de kom på plats. Loves kalv hade mest spring och studs i benen och visade sig vara en naturbegåvning på ”per-kor” genom att skutta över staketet till grannboxen. När mjölktaxin rullades fram förbi boxarna avstannade allt studs och skutt och uppmärksamheten riktades mot mjölkspannarna i stället.
Vi fortsatte på temat mjölk, lämnade kalvarna i gamla ladugården och gick till nya och kossorna. Roboten rullade på och mjölkade den ena kossan efter den andra. När Pers favorit, 795, ställde sig på plats fick roboten ta en paus och barnen fick prova att mjölka själva. Det var inte så lätt som det såg ut när Per visade. Som bonus fick vi även se en helt nyfödd kalv ta sina första stapplande steg.
Eftermiddagen avslutades med en promenad förbi Gravafors där Pers båt står uppställd för vintern. Promenaden gick genom ungdjurshagen och vi fick uppskattat sällskap på vägen. Tre överlyckliga killar gjorde inte särskilt mycket för att undvika att kliva i kobajset.
Väl hemma snodde Per ihop en smarrig gryta och bjöd på Klings goda glass till efterrätt. Två av fyra barn somnade i soffan innan vi kom i säng.
Dag två bjöd på traktorkörning. Upplastade på pickupens flak körde Per iväg till en åker som skulle plöjas. Det var en ovanligt vacker morgon för att vara i november. Nog för att jag (Anna) är partisk, men det ÄR vackert här!
Väl på plats turades barnen om att åka med Per i traktorn. Beroende på storlek fick de köra mer eller mindre själva. Oavsett storlek var alla nöjda efteråt.
Besöket i Kårtorp avslutades med grillunch vid lyckan ovanför Aina. Riktigt god korv från gårdsbutiken i Lilla Spännefalla.










2018 var badsommaren som aldrig ville ta slut.
Hela september ut gick vi ner till bryggan och tog ett morgondopp. I oktober blev vardagsmornarna för mörka, men på helgerna kom vi i.
Nu när regniga och dystra november rullat in och gömmer Oxhålet i ett grått dis är det fortfarande skönt att starta en söndag med uppfriskande bad. Det är fortfarande 10 grader varmt i luften och inte mycket kallare i vattnet Med mössa på blir det riktigt behagligt.


Farbror Sture har genom åren sagt många knasigheter, som till exempel när han frågade tjejen i Skoklostet om hon var kiosken. Men han har också varit klok i sin livsfilosofi att göra det bästa av situationen, leva livet leende och ta vara på nu.
I dag tog vi vara på nu och den tid vi har. Med hembakat gofika – Love hade fixat en kladdkaka och Nils en citronsockerkaka – åkte vi till Länna på förmiddagen. Vi ville passa på att umgås lite.
Sture och Britt hade redan under gårdagen fått besök av familjen Asplund från Linköping och Astrid från Mora. Vi hann knappt ur bilen innan Frode, Knut och Astrid utmanade Wenellgrabbarna på en bandymatch ute på gatan. Det blev en bra isbrytare och Anna fick möjlighet att prata med Sture, Britt, Ulrika och Mikael. Sture satt i favoritfotöljen och halvsov, men flikade in kommentarer i samtalet.
När bandyspelarna kom in bjöds det på fika, sällskspsspel och varmkorvslunch innan vi åkte hem.
När pappa Kjell gick bort skrev Sture en dikt som han publicerade på sin blogg i onsdags, samma dag han berättade att behandlingen av den hjärntumör man hittade i april inte längre hade någon effekt. En tung dag, men med Stures kloka ord fick vi ändan ur vagnen och tog till vara på nuet. I nuet finns ingen sorg.



SORGLÖS TID
I nuet finns ingen sorg
Sorg är besvikelsen från igår
Orden som inte blev sagda
Tankarna som inte blev tänkta
Sorg är besvikelsen för i morgon
Orden som inte blir sagda
Tankarna som inte blir tänkta
Tankarna som inte blir verkliga
I nuet finns ingen sorg
I nuet bor oändligheten
Ta vara på nu
Skrivit av Sture när Kjell gick bort

Allahelgonahelgen är en tid att minnas de döda. Vi åkte ut i skogen och gjorde en brasa för att minnas våra. På vägen hem passerade vi alla tusentals ljus på Skogskyrkogården.
Inspirerade av filmen Coco, om de mexikanska traditionerna kring Allahelgonahelgen, gjorde vi vår egen minnesplats i vardagsrummet.



Höstlovet inleddes med besök av familjen Larsson från Östersund. I stället för att vara turister på lovet fick vi vara guider.
Det blev ett späckat program med dinosaurier i Globen, actionbad i Västerås, höstlovsöppna karuseller på Gröna lund och em läbbigt äcklig Halloweenmiddag.




Årets avslutningstävling i orienteringen var ett helgläger i Falun. Där gick traditionsenligt Daladubbeln av stapeln. Tore och Richard åkte med Ravinens buss och spenderade en helg i orienteringens fotspår. Lyxigt boende med bowling och bad på Scandic Lugnet, endast ett superlångt stenkast från tävlingscentret.
Tore tävlade i patrull med sin kompis Arvid. Arvid hängde också med oss då hans föräldrar inte kunde följa med. Tore var osäker på formen då han bara hade orienterat en gång efter att han tog av sig gipset. Arvid tog första sträckan och sprang liksom alla andra ganska fort åt fel håll. Inför Tores andrasträcka var det utdraget och ingen risk för felnavigering i klunga. Det gick jätte bra och båda Ravinenlagen i H10 låg bra till efter första dagen.
På kvällen checkade vi in på Scandic i ett rum tillsammans med Arvid. Tack Anna som jobbade hårt för att få till vårt deltagande. Kaotisk lek i poolen och korridorena avslutades med gemensam middag och bowling. Proffsigt fixat.
Andra dagens orientering sprang de tillsammans, utklädda till tomtar. Utklädning var grejen. Vi såg extremt ambitiösa varianter med luftballonger över huvuden, dynamitgubbe och tändsticksask. Svårast att springa hade nog tomtarna i skorstenen.



Söndagmornar är inga sovmornar. Klockan nio varje söndag är vi på IP: Nils och Love för att spela, Richard för att träna och Anna för att titta.
Den här dagen visade Richard hur högt ett upphopp jan vara.


Tåg och boende var bokat för en helg längs Jämtlandstriangeln. Vädret ville annorlunda och ställde upp med en snöstorm. I stället tillbringade Anna och kompisen en helg i Åre.
Byn levererade och bjöd på höstmarknad, konsert i kyrkan och en trivsam promenad på Åreskutans sluttning.
