Sista stoppet på vår resa var i Sörnedansjö. Förutom obligatoriskt brödinköp hos Stödebageriet och en joggingtur upp på berget hann vi med lite sol och bad på stranden. Efter en rätt kylslagen resa både i England och Funäsdalen var det skönt att äntligen få lite värme. Och den här gången badade alla, även de som kallats badkrukor då de vägrat dopp i fjällbäck. 

Fyrhjulingen lastad för badutflykt

Playa Sörnedansjö

På vägen hem från fjällen stannade vi till vid torpet på Åbacken, i Bolltjärn utanför Ånge där familjen Leander var på arbetsläger. Torpet från 1905 ska så småningom bli beboligt, och sommarens projekt är att få dit vindens innertak. Utsidan och omgivningarna var det dock inget fel på och alla barn kunde bada i ån.

Vattenleken fortsatte på kvällen hemma hos Johns föräldrar Anders och Kärstin där vi fick god middag och ännu en gång njuta av den idyll John är uppväxt i.

Torpet med å och fors

Idyllen i Bolltjärn

Vattenlek för alla åldrar

Vistelsen i Hållan hos Karl och Malin börjar närma sig sitt slut och det är dags att summera en härlig fjällsemester. 

I söndags packade vi matsäck och gick till Livsätersån. Vattenfallet i var en ypperlig badplats tyckte delar av familjen (Richard och Tore), andra (Nils och Love) kastade heldre sten i vattnet eller balanserade sten á la St Ives.

Drakflygning har varit en upprepad succé som till och med hunden Märta kunde vara med på. Lyckan var fullständig när vi på väg tillbaka från Livsätersån kom på att vi kunde sätta fast draken i kopplet och Märta jagade iväg över fjället.

De som gillar att cykla har haft flera tillfällen att trampa uppför och rulla nerför och bli så geggiga som man önskat. Emil, Tore och Karl cyklade över fjället och ner till Funäsdalen samtidigt som vi andra tog gondolen upp på Funäsfjällets topp tillsammans med Anders och Harry. På toppen var det en fantastisk utsikt över hela området. 

En tur till Djupdalsvallen avslutade vår fjällresa. Där delade vi upp oss beroende av intresse: Malin, Anna, Olle, Tore och Emil cyklade iväg till en linbana; Karl, Richard, Nils, Love och Irma besteg ett berg och Lars & Birgitta gick en långtur. Som en extra krydda cyklade Karl och Richard tillbaka till Hållan.
Tack fjällen för den här tiden! 

Irma och Karl på fjälltur

Glada miner vid Livsätersån

Tore tog sig ett dopp

Liksom Richard

Stenbalansering

Syskongroupie

Olle och Märta flyger drake, Irma gosar med bäbisen

Nils kissar och flyger på samma gång

På väg upp i gondolen på Funäsfjället

Uppe på toppen

Jätten har lämnat sitt hjärta även här

En dag i Djupdalsvallen

Cykeltur på fjället

Linbana över Djupdalsån

Avslutande fika med mormor

I dag passerade cykelloppet Fjällturen förbi Hållan och vi ställde så klart upp som publik. Många av de passerande tyckte att vi var bäst på att heja av alla. Och vi undrade vilket som egentligen var jobbigast – det var många handklapp, skrik och rop.

Ivriga hejjare

Bilresan från Gävle till Hållan (Funäsdalen) gick helt enligt plan med stopp för korv i Färila och chokladbollar i Sveg. Framme i Hållan väntade födelsedagskalas! 

Karl fyller 40 och vi bjöds på kalas på fjället. En kort promenad upp på fjället, bubbel i alla glas, drakflygning och korvgrillning med tillbehör: vad mer kan man önska av en sommarfest?

Sveg – Sverigebäst på chokladbollar?

Redo för kalas

På väg till kalasplatsen

Några av gästerna

Finfin festplats

Bubbel till alla

Drakflygning

Värdparet

Vi gillade ju Julias hus och uppenbarligen skötte vi om det väl. Slutsatsen av Julias mail nedan måste väl ändå vara att man kan ha familjen Wenell i möblerade rum – vi behöver inte för alltid vara hänvisade till oinredd 500 år gamla stentorn 🙂

Hi Anna,

Wow! The cleaners said you left the house wonderfully clean! How lovely of you to go to that effort – truly appreciate it. What great guests you have been. It makes me very happy when families treat the house so well. So very glad you enjoyed your time in our house and in Falmouth with your beautiful family. 

All the best,

Julia x

I morse vaknade vi på ett vandrarhem vid Paddington Station i London och nu läser Richard godnattsaga på Scandic Väst i Gävle. I dag har vår Englandsresa övergått till att bli en fjällresa. Men en väldigt kort – och oplanerad – mellanlandning på Stora Essingen. 

Efter en koll i diverse tidtabeller, en titt på kartan och grävande i ekande fickor efter kontanter att betala bussen till Victoria Station med kom vi fram till att en morgonpromenad genom Hyde Park var ett trevligt alternativ.Men med tanke på att alla förflyttningar hittills på resan gått så bra så var det här ju sista chansen för en klassisk Wenellsk långpromenad. Mot slutet blev det, inte helt oväntat, både stressigt,  svettigt och med ganska många trötta ben. 

Därefter löpte allt på enligt plan: tåget gick i tid, vi blev incheckade och fick så småningom även boarda planet,  Nils och Love såv hela flygresan och bagaget kom fram på Arlanda.

Fas två av semestern kunde ta sin början. Den var ytterst välplsnerad: I Birgittas garage i Uppsala fanns pojkarnas cyklar samt två IKEA-kassar med det mest nödvändiga för en fjällsemester. Ett snabbt stopp i Uppsala för att att packa in detta i bilen och sedan vidare till Gävle för en natt på hotell. Genom denna manöver skulle resan till fjällen kortas med 2 timmar och vi skulle komma fram pigga och utvilade till Karls födelsedag.

Bra plan – men nyckeln till Birgittas garage var spårlöst borta! Hem till Essingen för att leta, utan framgång, i med sushi, kontakt med Birgittas granne som kunde låsa upp garaget,  vattna lite blomnor, kolla posten, in med alla i bilen igen och iväg! 

Så ett par timmar senare än planerat är vi nu på hotellet i Gävle och semester fas två kan börja! 

Morgon i Hyde Park

Bladsamling för att få trötta ben att orka lite längre

Livlig Lobdontrafik

Alla orkade inte riktigt hela vägen

Trevlig påse från Norwegian – hade kanske behövts när vi letade efter nyckeln…

Läggdags i Gävle

Igår beslöt vi att inte ta tidiga tåget mot Paddington station utan stanna i Newquay till i eftermiddag. I morse kändes det beslutet sådär. Blåst och gråa moln. Men vid närmare eftertanke så slog det oss – perfekt surfväder.

Vi lämnade packningen på hotellet och strosade genom staden i jakt på souvenirer. Nils och Love var mest målmedvetna och plockade snabbt på sig ”Paw Patrol” grejor. Armpuffar respektive penna och sudde. De äldre brorsorna krävde mer tid men hittade till slut var sin tisha med tryck.

Vi valde samma beach idag igen och blev varmt välkomnade av uthyrningskillen som kände igen Olle o Tore. Först ut med brädor var de – då det rådde ståsurfförbud. Lika roligt idag. Även jag, Richard, surfade, fast utan bräda och dräkt. Inspirerad av en instruktör från gårdagen kastade jag mig som en pil i vågorna och höll nästan samma fart som prylproffsen.

Såklart hängde vi på stranden så länge att vi fick bråttom till tåget. När vi klev på kändes det som att vi började resan hem. En lång resa senare hittade Anna vandrarhemmet vi ska bo på och alla somnade snabbt.

Åtgärder före bad

Nils i nya puffar

Tuffare vågor idag

Början på slutet?

Tågskoj på lång resa

Skönt att veta vem som är vem:)

I dag lämnade vi Julias hus och Falmouth. När vi bokade föll valet på Falmouth för att det verkade vara en bra utgångspunkt för utflykter till Cornwalls västra delar – något som även stämde bra i praktiken. Vi har haft en minst sagt intensiv vecka.

Man skulle kunna säga att vi nu påbörjat resan hem, eller så kan man säga att vi bara förflyttat oss en bit öster ut. Vi väljer det senare. Efter mycket funderande kring vad vi skulle ägna resans sista dagar åt föll valet till slut på Newquay – en lite större stad med många stränder och ett aquarium på Cornwalls nordkust.

Det visade sig vara helt rätt val! När vi summerade dagen och började prata om morgondagen var det ingen tvekan om att alla röster hamnade på maxad tid här och skippa London! Anledningen? Ja, inte var det aquariet i alla fall. På den fronten är vi både kräsna och bortskämda. Nej, det var stranden och hyran av bodyboards som gav mersmak! Tore har inte varit så lycklig på länge och till och med fröslöken/badkrukan Olle krängde på sig våtdräkten och kastade sig ut bland vågorna. Det var härligt att se deras glädje!

Vi firade den lyckade dagen med middag på en synnerligen barnvänlig pub som till och med hade lekland inomhus. Richard åt Fish & chips så det räckte för oss alla. Och så drack vi så klart den lokala ölen från St Austell. 

Vi checkar ut från Falmouth

Och landar på en av Newquays stränder

Här skulle man bo med egen bro

Nils i vågorna

Och Love

Olle och Tore testade bodyboards

Beachboys

Lågvatten i Newquays hamn

En fisk med pommes avslutade dagen

Vår sista utflykt från Falmouth var nog den mest spektakulära. Vi tog tåget till Penzance och därifrån buss ca 10 minuter till Marazion – den by på fastlandet som ligger närmast St Michels Mount, målet för vår utflykt. 

För att komma till ön var vi tvungna att åka båt över ett rätt blåsigt hav. Det var en ganska liten båt och Tore kände plötsligt stor sympati med alla de som flyr över Medelhavet. Men vi klarade oss bra. 

På toppen av St Michels Mount ligger ett slott från 1600-talet med tillhörande trädgårdar och eftersom vi besöker slott och fort på den här resan var så klart skottet målet även i dag. 

Innan vi började vandringen uppåt fyllde vi på med energi i form av klassiska Corniska ”piroger” – något som säljs i varje bageri och som i plast- och tygform dominerar souvenirbutikerna. De var enna riktig bukfyllare stoppade med kött och potatis. Vi som åt upp behövde inte känna oss hungriga den dagen! 

Väl uppe i slottet försågs barnen med varsitt quiz där frågor skulle besvaras, vapenskjöldar avbildas och dörrar räknas genom alla öppna rum. Det var välgjort och alla höll intresset uppe under hela rundturen. Till skillnad från forten runt Falmouth var detta inrett, men tack vare quizet lämnade vi det i det skick vi fann det. Som belöning fick alla deltagare en medalj. 

Under de timmar vi tillbringade på ön drog sig vattnet tillbaka så för tillbakaresan till fastlandet behövdes ingen båt – vi kunde gå torrskodda på den stengång som fanns på havets botten. I väntan på att vattnet skulle försvinna lät vi oss inspireras av stenbalansören från St Ives och byggde stentorn. Det var ju inte så svårt! 

Lek på stationen i Truro i väntan på nästa tåg

Pyssel på tåget

St Michels Mount

Redo för båtfärd

Alla klarade båtresan

En minst sagt matig piråg

Jättens hjärta låg på gången upp till slottet

Ett barn mer gör ingen större skillnad…

Slottets norra terrass

Quizmedaljörer

Stenbalansering – alternativ försörjning?

Love bygger högt

Nils bygger brett

Fullt fokus

Cool konstnär

Dags för promenad

Vägen börjar skymta fram…

…för att så småningom vara helt promenadbar

Vi går på havets botten

Buss utan tak tillbaka till Penzance