När vi hemestrade i slutet av sommarlovet var vi och badade på Gålö. På vägen till stranden passerade vi en skylt som visade att det fanns jättegrytor i närheten. Dessa ville vi så klart titta närmare på och i dag var det dags.

De var imponerande både till form och storlek. Den största var fyra meter djup.

Jättegrytor från ovan

Det växte bra i grytan

Gryta med tillhörande sten

Vila i grönskan

Filosof i solen

Skogsfika

Fakta om jättegrytor

Första helgen i september tillbringar Anna med ett tjejgäng på Helags fjällstation i Härjedalen.

Torsdagen den 3/9 kl 06:10 entrade Anna, Louise, Lena, Nina, Annika och Anna Sharanen för en sju timmar lång bilresa till Kläppen i Ljungdalen. Resan norrut gick vua Sveg och Flatruet. Väl framme i Kläppen snörades kängorna på och vandringen kunde börja.

Sträckan Kläppen-Helags var lättvandrad i strålande sol med ett kort fikastopp längs vägen. Vi kom fram lagom till middagen i Pilgrimssalen. Efter middag, dusch och bastu entrade vi ”massbädden” i säkerhetsrummet.

Temat för fredagen var Topptur. Vi började med att attackera Helagstoppen, Sveriges högsta söder om polcirkeln. Efter två timmar och en fikapaus var vi dock tvugna att avbryta expeditionen och vända ner – molnen blev för täta och sikten krympte. Siktet ställdes i stället in på toppen Jalkedsåajja (1184) som vi besteg med bravur. Baksidan av berget bjöd på härlig terräng på väg tillbaka till stationen.

I dag lördag har vi ägnat oss åt att gå runt berg (Snusestöten). Väderprognosen för dagen var +3 grader, regn och 6m/s. Med de förutsättningarna kan man inte bli annat än positivt överraskad. När vi summerar dagen kan vi konstatera att vi varken blev särskilt blöta eller genomblåsta. Vid Snusesjön lunchade vi på altanen till en liten fiskestuga.

Nu väntar ytterligare en fantastisk trerättersmiddag. I morgon går vi tillbaka till bilen och åker hem.

På väg mot Helags

Helags toppen i morgonsol

Rennäring & Eldistribution i föreningen

Annika på väg mot toppen

Nina & Louise laddar för fika

Toppförsök 1 avbrutet

Anna, Lena och Nina

Vida vidder!

Skapamaterial

Vida vidder!

Skapamaterial

Så var det dags för skolstart efter ett långt sommarlov. För Tores del innebar det en flytt från förskoleklass på VG till klass 1E på Solen. Med fröken Caroline Spiik vid katedern kommer det gå bra!

Tore och Buster firar med glass på skolgården

Vi jan ju inte bara hänga på stränder hela dagarna så i dag packade vi in oss i bilen och drog iväg på minisester till Norrköping. Lagom långt bort för en tvådagarstripp. Tidig lunch hemma, incheckning på hotellet och ut på stan lagom till eftermiddagsfikat.

Dagens mål var utställningen NASA – A human adventure där NASAs historia visades. Det var en innehållsrik utställning med en mängd olika föremål, eller kopior av föremål, som varit med på olika rymdexpeditioner.

Alla fick varsin audioguide och tog del av utställningen efter bästa förmåga. Nils och Love var mest förtjusta i bilden på Laika, Olle blev till sig av den overload av information som audioguidens ca 30 stationer kunde erbjuda och Tore fotade i princip vartenda föremål.

I morgon blir det enligt planen först lyxig hotellfrukost och sedan Kolmården.

Fika på Fiket

Audiogiden höll alla sysselsatta

Informationssvampen personifierad

Interiör från Atlantis

Favoritföremålet - rymdblöjan!

Dag två med bad i närområdet. Denna gång åkte vi mer österut och hamnade på Ingarö och stranden Södersved. Även det ett helt ok bad med strand, brygga, hopptorn,  kiosk, minigolf och lekpark.  Dessutom råkade Maja och Emma Ekeberg vara där viket innebar lekkompisar för de två äldre barnen. I dag hade vi packat med oss hinkar och spadar så det blev en hel del grävande i sanden.

Sandslottsbygge - som vi längtat!

Man blir aldrig för gammal för att gräva

Glasspaus

Benny Brun med sitt överläppsfjun?

Tältet var med i dag också

Lika lite som man behöver gå över ån efter vatten borde man behöva åka över havet för att hitta en sandstrand. När det inte blir bad på gotländska Herta letar vi således efter sandstränder med havskänsla på närmare håll. Första turen gick till Gålö, strax söder om Dalarö, 35 minuter från Stora Essingen.

Tack vare Richards rasande effektivt på morgonen var vi på plats bland de första och kunde slå läger i skarven mellan sand och gräs. Efter ett tag fylldes det på med folk och så småningom insåg vi varför parkeringen var så enorm. När en karl i princip låg med fötterna i vårt tält packade vi ihop och åkte hem. Då hade vi varit på stranden i fem timmar och fått en lagom dos av sol och bad.

Äventyret slutade med glass från Delikatessingen, något som vi också kan bli bättre på att unna oss!

Lika långgrunt som Herta!

Nils simmar

Love med sin badring

Ett parti schack på stranden

Fikapaus

Glasstime

Olle med prickigt sommarskin

Klättringen i Björkliden gav blodad tand så i dag begav vi oss till Klätterverket i Sickla för att testa igen. Den här gången fick även Nils och Love på sig selar och skor och hissades upp på väggen. Kanske kan det bli en återkommande aktivitet under hösten?

Redo för klättring!

Love klättrar högt

Nils som spindelmannen

Olle på väggen

Tore nästan på toppen

Så snart vi landat hemma efter fjällresan kom syssling Ida och mamma Malin uppflygandes från Skåne. Under några intensiva dagar turistade vi på Vasamuseet och i Livrustkammaren. Och så blev vi introducerade till korven Fuet!

Syssling Ida

Stjärnor på slottet

På resa

Idag har vi inte annat än förberett oss för hemresan och nu klivit på och lagt oss på nattåget till Stockholm.

Barnen har tillsammans med Hugo och Saga helt intagit Björkliden. De har sökt upp varandra och lekt i området helt utan vår inblandning. Saga och Olle var borta ett tag men förklarade att de varit Diagongränd ☺.

Nils älskade nattåget och somnade direkt när han äntrat sängen. I och för sig efter att ha sprungit fram och tillbaka i korridoren i en timme.

Tack för två fina veckor på luff. Vi har fått uppleva massor och kommit varandra ännu närmare. Nästa år blir det så klart luff igen men då någon annan stans.

Dagens mål var två: att följa en fors och att äta pinnbröd. Vi uppnådde båda!

Vandringen började upp mot Namnlösatoppen. Liksom vid förra turen åt det hållet (i måndags) var det riktigt blåsigt och vi la ner alla tankar på toppbestigning. I stället bad vi storbarnen hitta det perfekta lunchstället. Kravet var lä. Förvånansvärt snabbt hittade de ett riktigt bra ställe där vi kunde äta våra kokta korvar.

Efter lunchen började vandringen ner längs forsen och de häftiga fallen. Det fanns ingen led i närheten och terrängen varierade från släta klipphällar till midjehöga videsnår. Det blev även en del blöta passager. Både barn och vuxna tog sig fram helskinnade och hyfsat torra.

I höjd med slalombacken vek vi av från forsen och nyttjade en grillplats med färdig ved för vårt pinnbrödsbak. Det tog ett tag innan vi fick fyr på brasan, och ännu längre innan det blev glöd, men alla höll sig sysselsatta med något och var rätt nöjda. Tillslut kunde vi i alla fall grilla!

Lunchgänget

- Rävrumpa!

Pappapaus

Fall ett

Fall två

Fall tre

Fall fyra

Vidar vadar

I väntan på gläd

Pinnbrödsbakning igen