Dagens tågresa har varit den hittills vackraste. Från Mosjøen vid Vefsnfjorden har vi rört oss uppåt och befinner oss nu i princip på kalfjället i Lønsdal. Mitt i ingenstans ett par mil norr om polcirkeln. Resan gick längs med Vefsnfjorden, Drevjoälven och Ranfjorden till Mo i Rana och sedan upp på Saltfjället. Det bjöds på många vackra vyer med kombinationen hav och fjäll.

Dagen började i Mosjøen där vi tillbringade förmiddagen med att titta på får och leka på Dolstad bygdetun samt kika in i den vackra Dolatad kirke. Vi förundrades och filosoferade även över alla gravstenar på kyrkogården.

Vi bor på ett klassiskt fjällhotell och har just avnjutit en rejäl middag. Vårt rum ligger på andra sidan korridoren från lekrummet och där checkade barnen genast in. Intresset för att gå ut igen var helt obefintligt, så vi föräldrar fick nöja oss med varsin löptur upp på fjället på egen hand. Helt ok!

I lekrummet bestämde Nils och Love att vi skulle leka skola – Anna var snäll fröken och själva var de storebror som hette Olle och Tore-prutt. Love längtar efter att han ska bli lika stor som Tore och få gå på hans skola för då kan de leka hela dagarna. Men lika stor som Olle blir han inte för Olle är störst i hela världen.

Anna

Olle summerade dagen vid läggdags: Den har varit lång! Och med tanke på att vi vaknade redan vid femsnåret i trakten av Östersund, bytte tåg och åt frukost i Duved vid åttatiden, bytte från svenskt till norskt tåg i Storlien en halvtimme senare, lunchade på stationen i Hell, ankom hotellet i Steinkjer vid halv två på eftermiddagen och slutligen ”turistade” i Steinkjer på eftermiddagen kan vi inte annat än hålla med!

Tågresan har över lag gått bra. Vi har kommit på och av samtliga tåg med alla barn och all packning i behåll vid alla byten. På tågen har var och en roat sig efter bästa förmåga.

Steinkjer är nog mest känd för att staden bombades till grus av Tyskarna i slutet av april 1940. Efter det byggdes Steinkjer upp i funkisstil. Att turista i Steinkjer gick ganska snabbt. Vi gick till älven och hängde lite vid badet, passerade husen på alla vykort, plaskade i en fontän, tittade in i kyrkan och lekte på en klätterställning. Strax efter fyra var vi klara och redo för kvällsmat på en mexikansk restaurang. Ytterligare fyra timmar senare sov alla barn gott och föräldrarna hade hunnit med varsitt löppass. Norsk barn-TV är en lika bra barnvakt som svensk!

Godnatt Steinkjer!

Anna

Packade, nervösa och enormt förväntansfulla ger vi oss av mot Norge och Björkliden. Regeln lyder: När ryggsäckarna är i bärstolarna får N och L gå själva. L strejkade redan efter 10 meter och Anna utsattes för ett första prov. Slutspurten till bussen var mest fascinerande.

Väl framme på Centralstation firade vi i förskott med Frappuccinos från Starbucks. Nu har alla intagit sina platser i liggvagnen mot Duved och Anna läser första kapitlet i SVJ av Roald Dahl.

Två sömndruckna killar är mycket angelägna att få varsin selfie tagen på morgonkvisten. Bara selfie – ingen groupie!

Anna

Olle har tagit med oss på sin andra schackturnering. Fullt med barn och föräldrar. Olle började och avslutade starkt. Medalj så klart ovh så en selfie.

Vi passade på att besöka Scanias lastbilfabrik när de hade öppet hus. Dessutom var det final i en förartävling. Nu blir det Knock the King med Sharanen. Lars var med och kunde berätta lite mer då vi inte var experter innan besöket. Men nu vet vi allt. T.ex. att det är 400 meter kabel i chassit.

Anna vann buldragartävlingen. 24 till 40 nm krävdes för att kamma hem Scaniamuggen hon gav till Lars.

Idag undersökte vi Tores mage. Vi tog oss till Huddinge, checkade in och Tore fick en snygg skjorta. Under väntan botaniserade vi bland spelen på rummet.

Sedan var det dags för blodprover och så satte de en infart på plats. Present till alla barn som sticks. Tore valde en nyckelring med en ninja.

Sedan var det dags att åka vagn genom långa korridorer. Väl framme vid operationsavdelningen där Tore skulle undersökas fich även jag snygga kläder. Väl inne på salen så fick Tore ligga i en varm säng och höll själv i andningsmasken medan han somnade.


Sedan fick jag vänta med en kopp kaffe medan Tore undersöktes. Efter en timme fick jag träffa Tore vid uppvaket och en halvtimme senare vaknade han. Allt hade gått bra. Mer små presenter – armband och studsboll.

Efter ett tag rullade vi upp till avdelni gen. Tore fick rostmacka, dricka och isglass….och så ett löfte om en present till innan vi åkte hem.

Nedanför teknikbacken finns en knappliftkarusell. Antingen kan man stå upp och åka runt med skidor,  eller så sitter man på och gungar. Vad Nils och Love skulle välja var rätt självklart,  särskilt när Tore knuffade extra fart!

På plats i Tandådalen för att fira födelsedag: våra treåriga prinsar!