Det började med en lördagsdrink på en bar vid Liljeholmskajen. Sedan följde en kedja av aktiviteter med Cyrillus Johansson som minsta gemensamma nämnare.
Birgitta kom på spontant besök en lördag i september. Och något ska man ju hitta på, så vi åkte till Liljeholmen tog en drink på 26:e våningen. Därifrån hade vi en fin utsikt över bland annat Årstabron och Årsta holmar. Ett besök på holmarna har länge varit på Richard och Annas önskelista.
Det visade sig att staden ordnar gratis båt till holmarna på söndagar i september. Således gick vi upp och tog söndagens första tur över för en promenad och medhavt fika. Holmarna i sig var kanske inte så märkvärdiga, men bron är ju vacker. På vägen tillbaka till bilen strosade vi genom Tantos koloniområde. Att få en stuga där kan man bara drömma om.
På eftermiddagen anslöt Torsten och Christina och vi gick en guidad visning runt och i Essingekyrkan, ritad av Cyrillus Johansson. Som, visade det sig, även ritat Årstabron.
Assar tyckte Malldas besök var det bästa med helgen.
En utebio, två besök på Artipelag och tre konserter. Augusti var månaden då vi maxade kulturupplevelserna.
Utebio i Rålis – A star is bornEtt divertisemant på Atripelag med Johan, Britta och Nils.Weeping Willows på Mosebacke – mer lokalt kan det inte bli än när alla i bandet bor inom samma kvarter som lokalen.Lahle i Ulriksdals slottspark med Jacob Hellman som gäst Lars Wallins klänningar på Artipelag med Erika, Eva, Wiggen och BrittaAmanda Jensen på Mosebacke – vi missade första halvan eftersom vi körde hem från Hållan samma dag.
Vi kan inte riktigt släppa tanken på en egen fjällstuga, så när Fjällpiparevägen 6 kom ut till försäljning åkte vi upp till Hållan för att kika.
Bara det att åka en helg till fjälls var ett test på hur angeläget det är med egen stuga. Kommer vi åka oftare än på loven? Sen fredag eftermiddag lämnade Nils, Love, Richard, Anna och Assar Stora Essingen och strax efter midnatt checkade vi in på Eriksgården.
Funäsfjällen bjöd kanske inte på det bästa höstvädret, snarare regn och dimma. Med lite lagom sura miner besteg vi i alla fall Svansjökläppen och tog en fika på Jonssons innan vi gled ner i hotellets varma utomhuspool.
På söndagen var det dags för visning. Kul att se huset från insidan som vi så länge haft span på utifrån. Det var i det närmaste perfekt. Men… efter noggrant övervägande kom vi ändå fram till att avvakta ytterligare några år. Vi kan bo ganska många nätter på Eriksgården istället för att betala räntan på en egen stuga.
I början av augusti åkte vi tillbaka till Gräsö några dagar. Det åts kräftor, badade, spelades golf och framförallt fixade Richard den trasiga kaminen. Tore var med några dagar, men Olle valde att stanna hemma.
I slutet av juli samlade storkusinerna ihop sig i Kårtoep för kräftkalas på torpet. Vi passade på att hälsa på Lars i Skövde när vi ändå var i krokarna.
Lars firades med tårta och visade oss sin promenadväg genom rhododendrondalen på Billingen. Innan vi åkte vidare mot Kårtorp spelade vi en omgång av den gamla klassikern ”Dinosauriernas glömda dal”.
Kårtorpsvistelsen började med ett dopp i Tidan. Liksom Anderssjöån var det knappt svalkande.
Kräftburarna var med ner till åna. Riggade med chorizo och entrecote placerades de ut på lämpliga ställen. När de sedan hämtades in dagen efter visade det sig att chorizo inte var någon större kräftfavorit. Fångsten var så skral att de ynka kräftor som fanns i burarna fick åka tillbaka i ån och växa till sig ytterligare ett år.
Tur då att Per varit förutseende och beställt kräftor från Vättern åt oss. Richard och Anna åkte till Hjo för att hämta. Ännu mera tur att Moster Elins glass låg tvärs över gatan från Hjosik. Moster hade en glassbuffé som hette duga. Vi tyckte oss vara väl värda varsin stor portion efter morgonens joggingtur runt ägorna.
Kvällens kräftkalas blev en trevlig tillställning. Vätternkräftorna var mycket goda, liksom Martins hemkryddade bäsk.
Sysslingarna fann varandra under dagen. Nils och Love såg vi knappt röken av innan föräldrarna så småningom utmanade barnen på brännboll. Några ”Kårtorpsregler” var det inte tal om då Skåningarna bestämt hävdade att det var Rolands hårda Sjöboregler som man absolut inte kunde spela efter.
Vi fick bo hos Per och Ingrid under besöket. Katten Trasig höll sig på altanen, på behörigt avstånd från Assar.
Tore, som var med ner, åkte hem till Stockholm igen efter ett dygn så att han kunde fortsätta vara med vänner. Olle lämnade vi kvar hemma redan från början, trött som han var efter flera dagar ned cosplay på Närcon i Linköping.
Innan vi lämnade Västergötland hjälpte Richard och Anna Lars att tömma sitt källarförråd på skräp efter de många ommålningarna av lägenheten. Som tur var fick vi låna Ingrids släp, för det var rätt många säckar!