Vi jobbar alltid på att ”börja åka hem” så sent som möjligt. Ibland kan det vara en utmaning. Under förmiddagen i Venedig var det nog ingen av oss som var på väg hem.

Richard och Anna passade på att se lite mer av staden i morgonsolen. Att springa mellan gränderna broar blev ett riktigt roligt pass. Extra kul att vi faktiskt tog oss till öns ytterkant och de grönområden som finns där.

Hotel Canada hade en frukost som motsvarade förväntningarna. På den stod vi oss så pass att vi kunde irra runt tillräckligt länge för att hitta ett kaffé med mer energi.

Sedan fortsatte vi att kringla oss runt för att så småningom landa på stationen. Längs vägen passerade vi judiska gettot, världens äldsta (om det nu är något att fira) där vi åt lunch. En sista glass fick vi också i oss innan det var dags att ta tåget till Verona.

Hemresor är alltid lite spännande. Kommer tågen gå i tid? Funkar alla byten? Kanske är det därför vi slutat ”åka hem” utan i stället ser varje etappmål på resan hemåt. Hemresan börjar först när vi är på ett tåg med Stockholm som slutdestination.

Första etappen från Verona på resan hemåt är München. I skrivande stund, på ett kraftigt försenat tåg, ser det ut som att det dröjer ett tag innan vi åker hem…

En kontrasternas dag – från ett morgonsömnigt Garda till myllrande Venedig. Det blev många intryck att smälta.

Efter att ha vänt och vridit på alla tidtabeller som fanns kom vi fram till att buss till Verona och sedan vidare med tåg var bästa sättet att komma till Vedänedig. Vi hade glömt bort att vissa barn hade en tendens att kräkas på bussar i Italien…

Lagom till lunch rumlade vi ut från tågstationen i Venedig och landade i ett hav av folk. Oklart vad vi hade föreställt oss, men nog blev vi öveerraskade av att det var så många kanaler och så trånga gränder. Vilken jättelabyrint! Och så många broar! Och så illa det luktade på sina stället! Men så charmigt!

Meningarna går också isär gällande om boendet var bra eller dåligt. Centralt låg det i alla fall. Och krångligt att hitta. Men med sängar, rena lakan och eget badrum.

Efter att ha lämnat in väskorna på rummet och addat ett tag klev vi ut i myllret igen. Det blev en lång promenad bland gränder och kanaler, inklusive en obligatorisk tur i gondol. Det var ganska skönt att några timmar senare avsluta dagen med lite sällskapsspel på hotellet.

Idag gjorde vi ingenting. Det kan ju betyda olika saker för olika människor. För oss betydde det nog inga måsten, inga tider att passa och möjligheten att vara spontana.

Anna och Richard började morgonen med gårdagens intervallpass längs strandpromenaden mot Bardolino. Ett skönt bad i solen fick avsluta intervallerna.

Sen bar det ut på stan för en fika eller frukost beroende på hur morgonen hade genomförts. Fika på bageri slog väl ut även denna gång. Anna, Love och Richard fortsatte ner till kajen för några rundor ”No thanks”.

Så efter en förmiddag med ingenting blev det lunch respektive frukost i lägenheten. Sedan lyckades hela skaran komma iväg på en promenad till Gardas strand. Hemskt skönt i solen och vi provade att göra ingenting på en parkbänk.

Tillbaka i stan testade vi ett nytt glasställe och funderade på hur vi nu skulle göra ingenting. Efter en stund på en bänk gav sig fyra av oss iväg på en promenad 250 meter upp på det lokala berget, Rocca di Garda. Fin utsikt i solnedgången och mjuka knän när vi närmade oss stupet.

Väl nere i stan shoppade vi lite presenter och obligatoriska kylskåpmagneter innan vi letade upp en restaurang inne i stan, istället för längs strandpromenaden. Bussola visade sig vara en riktig pärla med god mat, skojandes servitörer och massor med små extrarätter. Mycket nöjda vaggade vi runt kvarteret till vår lägenhet efter att inte ha gjort något på hela dagen.

Monte Baldo – så heter högsta berget längs Gardasjön stränder, tillika dagens resmål. Respektabla 2217 meter över havet reser sig berget.

Vi tvingade upp oss i arla morgonstund, vid 9, för att komma med en buss norrut längs Gardasjön till Malcesine. Därifrån utgick de två liftarna som tog oss upp till 1700 möh.

Efter en med svenska mått mätt mycket försenad busstur hade det redan blivit lunchdags. Den yngre delen av familjen ignorerade den medhavda matsäcken och satte sig på en restaurang för att äta. Mysfaktorn var dock så hög så matsäcken fick följa med hem.

Mätta och belåtna strosade vi pensionärsrundan på toppen av berget och iakttog skärmflygarna som en efter en gav sig iväg ut över sjön. Vi följde också med förundran den arrangerade vandringen med Alpackor i koppel. Mycket märkligt.

På toppen var det fantastisk utsikt – så klart. Man såg ända från norrdligaste ändan av sjön ner till den södra. Den norra delen av sjön är smalare och kantad av höga berg.

Efter promenaden tog vi den roterande liften ner till stan för att leta reda på lite gelato – det var vi värda.

I valet av att rusa upp till vägen för att ta bussen tillbaka eller att slappa och ta den mycket längre båtresan hem valde vi det senare. Malcesine visade sig vara en stad för sportiga besökare, inte bara för alla tillgängliga aktiviteter utan också för att hela staden lutade brant mot havet. Vi han bli utslängda av en argsint expedit som kanske kände sig förödmjukad att vi inte köpte de kläder vi provat.

På båten hem åt vi italienska delikatesser och tittade på de mysiga byar vi passerade. Särskilt spännande blev det när det blev mörkt. Nils, Love och Anna satte sig i fören för att uppleva mörkret.

Hemma avslutade vi dagen med kortspel och mycket tidig sängläggång.

Runy Gardasjön ligger flera charmiga städer. I dag cyklade vi till de två närmaste.

Även denna dag började med en morgonjogg. Det blev en tur på platten längs med sjön västerut från Garda.

I väntan på att barnen skulle kvicka till hann vi vuxna med en trevlig morgonpromenad också. Lyxigt att sitta på uteservering och dricka en cappuccino i morgonsolen!

På promenaden vandrande vi upp i ”Människogarda” hittade en cykeluthyrare. Det blev en snabb retur hem, skaka liv i barnen och rusa tillbaka till uthyraren innan hanstängde för lunch. Fem robusta cyklar utan krusiduller fick vi hyra, och sedan trampade vi i väg söderut.

Det blev en mycket behaglig utflykt med lunch i Lazise och eftermiddagsglass i Bardolino. Städerna må vara charmiga, men de påminner ju rätt mycket om varandra. Att alla affärer dessutom har snarlikt utbud och alla restauranger samma meny gör det lätt att få känslan av upprepning när man kommer till en ny. Vi behöver kanske inte besöka alla…

Tillbaka i Garda igen hittade vi en riktig mataffär och fixade sedan egen hemmalaget middag.

Dagen avslutades med en drink på torget.

Resans mål är Gardasjön. I dag nådde vi hit!

Tack vare omställningen till vintertid var det inga problem, för vissa av oss, att komma upp på morgonen. Richard och Anna gav sig ut på en morgonjogg innan övriga hade vaknat.

Fyra av fem åt sedan lyxig cafféfrukost på Piazza Erbe. På vägen dit passerade vi Julia och hennes balkong. Ingen tvekan om vad som är Veronas största attraktion!

När det var dags för utcheckning hade även Tore klickat till och vi vandrade i sakta mak genom staden till tåget. Det blev ett längre stop på Captain Candy. Till och med barnen blev lätt chockade när vi betalade över hur högt kiloproset var. Tveksamt om de tyckte godiset var värt det.

Tågresan från Verona till Peschiera Del Garda tog ungefär en kvart. Vi hade nått sjön! Efter en enkel lunch entrade vi båten som tog oss norrut på sjön till staden Garda där vi ska stanna i fyra nätter.

Vi hyr en rymlig lägenhet något hus upp från strandpromenad, centralt I stadens gamla delar. Efter att ha dumpat väskorna gick vi ut och åt resans första glass, tittade på staden och njöt av att vara framme. Det var rätt mycket folk i rörelse och full kommers i butikerna i gränderna.

Kvällens middag intogs på vår värdinnas favoritrestaurang. Det blev ännu en god italiensk middag med riktigt smarrig pasta.

Höstlovsresan är igång! Vid halvsex i går klev vi på tåget till Hamburg. Målet är sex dagar i Italien.

Nattåget rullade ut från Stockholm C i tid. Efter byten i Hamburg och Milano nådde vi Verona utan större dramatik knappa 26 timmar senare. En otroligt smidig resa.

Skogspromenad, bruch och Oktoberfest gjorde tillsammans en bra lördag. Helgen började med att vi firade Assar som fyllde fyra.

Kusin Karin har börjat en distansutbildning vid Stockholms universitet. Det innebär att hon regelbundet checkar in på Hotell Wenell. I kväll passade vi på att gå på Dramaten och såg Liv och död Strömqvist. Kul föreställning och skevheter i sociala medier. Och festligt att gå på Dramaten.

Derby mellan AIK och Hammarby inför 47000 åskådare på Nationalarenan. Nils, Love, farfar och Anna såg Gnaget vinna.

Matchen var kanske inte den bästa, rät knuffig och gruffig, men stämningen var det inget fel på. Eftersom det var derby fanns intr familjeläktaren utan vi fick platser på Norra, ovanför klacken. Det innebar att vi hamnade bakom TIFO:t de första minutrarna.

Bengaler, fyrverkerier och eld gjorde att domaren pausade matchen ett tag.