Dags att röntga benet

Asså Assar, han är ju världens finaste hund. Hänger med både hit och dit. Men ibland haltar det.

Av och till sedan midsommar har han haltat. I mitten av september blev han röntgade. Som tur var hittades inget avvikande, så det var nog bara lite ”växtvärk ”.

Där rök innerväggarna!

Inget ont som inte har något gott med sig. Det goda vi hoppas fu ut av stamrenoveringen är en bastu. Och som grädde på moset blir vi dessutom av med bajspumpen.

Det har varit en seg process med många förhalningar av beslut. Men i går kom Anna förbi hemma i rättan tid för att få fart på processen. När Richard kontrollerade status på eftermiddagen var alla väggar borta.

Vi flyttar till stan

Torsten och Christina åker till Skottland i två veckor, så vi har flyttat in i deras lägenhet på Norrtullsgatan. Nu kan vi både laga mat och gå på toa som vanligt folk. Men vi hann med en carbonara på spritköket innan vi flyttade.

Anna och Richard hann också med att gå igenom föreningens ekonomi med grannen Solveig. Hon hade skrivit ut alla uträkningar som Anna gjort. Kalkylerna fyllde hela bordet. Snart är det dags för föreningen att betala stambyteskalaset.

Lördag i friska luften

Frukost på kaffé, lunch i trädgården och plockmat till middag. Livet utan kök går vidare.

I morse gjorde vi slag i saken ch gick för första gången någonsin och åt frukost på Bonne Femme. Det var vi lätt värda. Sedan gick Love och Anna till idrottsalen för lite fri lek. Nils, som sovit över hos Tommy anslöt också efter ett ag med Tommym brorsan Eddie och pappa Anders. Lyxigt att ha idrottssalen för sig själva och kunna hitta på vad som helst!

Lunchen blev grillkorv i trädgården. Richard och Anna tillbringade sedan eftermiddagen i skogen och hämtade hem några lite gula trumpetsvampar innan det var dags att krypa in i hemmatältet igen.

Eight o’clock, BOM BOM!

Vissa dagar är hemmaarbetet mer utmanande än andra. Men inget som inte går att lösa. Och arbetsveckan veckan fick ändå ett mysigt avslut i hemmatältet.

Richard tillbringade natten och dagen på konferens på Ådudden, men vi som var kvar hemma blev väl medvetna om att klockan slog åtta. Då deklarerade nämligen byggjobbarna att ”bom bom” började.

Anna skulle vara med och prata på ett seminarium på jobbet och stängde in sig i Tores rum, så långt bort från allt ljud som möjligt. Assar då? Jo, han fick för första gången vara hos sin hundvakt Mia. Där var det lugnt och skönt.

När dagen var slut var köket visserligen röjt, men med en grå hinna av damm över allt var det ingen som var sugen på att laga mat. Vi städade av bodelen och höll oss där istället. Det fick bli hämtmat i kväll igen. Nu från Pinchos. Och en film som avslutning.

Ett badrum mindre

Frukostbuffén dukades upp på nya bardisken, men att vi skulle laga middag i köket var helt otänkbart. Delar av badrummet låg som ett fint damm över allt ihop.

Vi var fortfarande vid gott mod när vi vaknade och gick upp i morse. Första morgonen utan eget vatten och avlopp gick riktigt bra. Alla fick frukost och kom iväg.

För första gången sedan mitten av mars 2020 åkte dessutom både Richard och Anna till jobb utanför hemmet. Närmare bestämt till farmor och farfar på Norrtullsgatan. Assar var också med så klart. Vi hade en svag aning om att det här skulle bli en dag då vi hellst inte ville vara hemma.

Mycket riktigt! När vi kom hem var köket i princip helt demonterat och badrummet på ovanvåningen obefintligt. Under dammlagret anar man att det fortfarande finns klinker vilket tyder på att det kommer fortsätta bullra och damma i lägenheten även i morgon.

Efter att det nya läget sjunkit in samlade vi i alla fall ihop oss, dammsög och torkade golv och bord och återställde ordningen inne i vår plastbubbla. Sedan gick vi och köpte pizza!

Stamrenovering på gång

Lägenheten är inplastad, vi tränger ihop oss på halva ytan och delar toalett i källaren med alla grannar. Den länge omtalade stamrenoveringen har börjat.

I flera år har föreningen pratat om stambyte. Två vattenläckor i samband med förra sommarens spolning av rören fick fart på planeringen och nu är vi i gång.

I helgen möblerade vi om I lägenheten, flyttade undan allt onödigt och trängde ihop oss på halva ytan. Resten har under veckan hamnat bakom plast och tape. Och i dag började demonteringen av elen i badrummet på övervåningen.

Det här med stamrenovering är ju ändå inte så farligt.

Love, på väg till skolan efter första natten i plast

Genom väggar och tak har vi hört hur de rivit grannarnas badrum, snart kommer de in till oss på allvar.

Nu är allt vatten avstängt och vi har gjort kvällstoaletten i det provisoriska badrummet i pannrummet. Det funkar och än så länge känns det som vilken campingsemester som helst: man går ut ur tältet genom ett blixtlås och tar med sig toalettartiklarna till den gemensamma serviceanläggningen.

Kung Richard fyller 50

I dag var ingen vanlig dag, i dag var det Richards födelsedag. Och inte vilken som helst utan den femtionde i ordningen. Det firades kungligt.

Det började med uppvaktning på sängen med paket och skönsång. Nils och Love hade varit med och handlat och var mycket noga med att en krona hörde dagen till, som en liten extra touch.

Efter lyxfrukost förflöt dagen i ett makligt tempo, där Richard och Anna åkte till Gustavsberg för att inhandla 50-årsporslinet. En del tid tankemödor gick också åt till att fundera på hur vi skulle hantera det faktum att Olle vaknat upp med feber. Det råder ju trots allt fortfarande pandemi, och våra närmaste riskgruppare skulle komma på middag. Och regnet öste ner. Ett negativt snabbtestresultat senare kunde vi dock fortsätta planeringen med middag inomhus som tänkt.

På kvällen kom så Torsten, Christina, Birgitta och Lars och firade vår femtioåring avnjutandes en libanesisk buffé. Även Larssons i Böle deltog på ett hörn när det var dags att överlämna presenter.

Under dagen har gratulationer strömmat in i form av telefonhälsningar, kommentarer på sociala medier och blomsterbud. Tillräckligt många blommor för att födelsedagsbarnet skulle låta sig porträtteras i en klassisk 50-årsbild. Något motvilligt ska tilläggas.

Kräft- och badstop på Gräsö

När ska vi äta kräftor på Gräsö? Det var en fråga som dök upp under veckan. Svaret blev: På vägen hem!

Avresedagen bjöd på tidig uppstigning för att hinna packa upp och städa ur innan frukostserveringen öppnade klockan åtta. Halvvägs in i städningen insåg vi att städning ingick i priset och vi i princip bara behövde gå ut med soporna. I god tid före frukost var vi därför klara.

Mätta och belåtna styrde vi så kosan söderut. Efter obligatoriskt fikaköpstop i Sveg och lunchstop i Ljusdal kom vi så småningom fram till Gräsö. Där väntade 3M med årets kräftkalas.

Innan vi åkte hem på söndagen hann de som fick och ville med en tur till Sonjaochrolandklippan för ett dopp. Assar hade bra gärna velat, men fick vara kvar i stugan med sitt halta ben.

Vid middagstid var vi hemma på Stora Essingen igen och kunde summera en som alltid lyckad semester!

Sista dagen på fjället

Sista dagen och hög tid att göra det som inte redan hunnits med: hänga på byn, springa på fjället, bada i vattenfall och bara vara.

Efter sju dagar har vi hunnit med det mesta och börjat känna oss redo att åka hem. Några saker fanns dock kvar nu när vi fick en extra dag.

Richard och Anna åkte ner på byn på förmiddagen. Först en fika på Nya Johnssons och sedan in och ut i alla butiker. Mer titta än köpa, men en mössa och en vätte fick i alla fall följa med hem.

Efter lunch gav sig Richard iväg på en efterlängtad tur upp på Hamrafjället. Något senare gav sig Nils och Anna bort mot och sedan upp längs Anderssjöåfallet. Halvvägs upp mötte de Richard som dels viste att berätta att folk badade längre upp i fallen, dels att det inte var så långt upp till kalfjäll och den gamla liftens toppstuga. Tillsammans gav de sig av alla tre. Innan de kom hem igen hade de både badat och tittat på toppstugan.

Fjällsemestern avslutades med en god middag på lodgens restaurang och vi kunde summera en bra fjällsemester med många nya och roliga erfarenheter.