För tredje året i rad firade vi nationaldagen på det svenskaste sätt vi ksn komma på: en promenad i ett naturreservat med sill och potatis till lunch.

I år gick turen till skogarna och havet vid Häringe slott strax norr om Nynäshamn. Ett vackert område som vi gärna återkommer till. Det blev även ett nakendopp i havet från klipporna. Kan det bli mycket svenskare än så?

Innan vi åkte hem passade vi på att ta en sommarglass i hamnen i Nynäshamn. Mycket idylliskt.

Sällan har ett Äntligen! varit så ärligt menar som när vi fick kliva ut på balkongen igen.

I början av mars blev dörren ur förplastad och vi hamnade bakom ett blått draperi. Det blev markant mörkare inomhus. Sedan kom oljudet och dammet när den gamla balkongen bilades ner.

Så småningom kom armering på blast och en dag dök betongbilen upp. Sedan fick vi vänta. Och vänta. Och vänta.

Den tredje juni var så allt äntligen besiktigat och klart och vi kunde klippa det röda bandet!

Kristihimelsfärdshelgen innebär allt som oftast starten på vår Gräsösäsong. Så även i år.

På senare år har Birgitta förberett lite uppgifter till oss. Årets stora projekt var att fixa altanen på baksidan. Gammal beläggning skulle bort och ny fram. Diverse burkar och byttor var inhandlade och vi hade tre slipmaskiner till vårt förfogande. De gick åt alla tre. Bästa verktyget, eftet många kreativa tester, var *trummvirvel* stekspaden!

Vi fixade även ventilationen på lilla huset, sopade taket och byggde insektshotell.

På mors dag får mor bestämma aktivitet. I år blev det en komponerad löp- och cykelrunda på stigar i Gustavsberg. Utmanande på många sätt och vis, men kul! Foton från stigen? No way, det fanns ingen möjlighet att få någon att ställa upp på det i farten!

I dag var dagen då Håll Sverige Rent uppmanade alla att åka ut i skärgården och plocka skräp. Självklart ställde vi upp och åkte ut till Björnö vi Ingarö.

Om alla skärgprdsöar var lika skräpfria skulle inte dessa dagar behövas. Med blandade känslor såg vi inget skräp alls. Men vi fick en fin utflykt i alla fall.

Sista helgen i april bjöd vi in oss till kosläpp hos bonden Per. Anna passade dessutom på att kvittera ut sin födelsedagspresent.

Det var sinkorna i gamla ladugården som skulle släppas ut. Hela byn var inbjuden för att se kossorna glatt skutta ut. Vissa damer gick dock snarare majestätiskt längs med den röda väggen.

I födelsedagspresent från farbror Tore fick Anna en rundresa bland släkten Larssons äldsta damer: Moster Märta (97 år) på Skockagården utanför Varnhem och faster Rut (95 år) i Tibro. Det blev två mycket trevliga fikastunder med bläddrande i diverse fotoalbum.

Moster Märta är väldigt lik Annas farmor Inga. Och vid 97 års ålder satt hon fortfarande och dinglade med benen som på den svartvita bilden tillsammans med sina tre äldre syskon.

Faster Rut visade bilder på när hon kom till Kårtorp och lät brorsönerna testa nya motorcykeln. I albumet fanns också rn bild på hur hon och systern Alice kunde bära grannflickan Ingrid på sina axlar. Samma flicka som på en annan bild står i farfar Folkes hand.

Det är händer inte ofta men i bland blir det champagnetorsdag. Just denna torsdag firade vi dessutom att Anna fått nytt jobb och efter 19 år sagt upp sig från Vattenfall. Lika mycket bubblor i magen som i glasen.

Den årliga glassen under körsbärsblommorna i Kungsträdgården är avnjuten. Vi passade på att göra det i dag på farbror Stures födelsedag eftersom han, liksom vi, var väldigt förtjust i glass.

Så var det tillslut dags att avrunda påskfirande och lämna härliga Härjedalen för denna gång. Men innan avfärd hann vi måla och picka ägg.

Sol frå klarblå himmel, oändliga fjällvidder och solgropar har varit temat för påskveckan. Sista dagen gjorde vi helt om. I lätt duggregn var det utförsåkning i Tänndalen och lunch i värmestuga som gällde.