Så har en arbetsvecka av ”social distansiering” gått. Förutom Olle som tar tvärbana och tunnelbana till skolan har vi hållit oss på vår ö.

Richard har visserligen åkt och handlat (hyllorna var åter välfyllda efter förra veckans hamstringshysteri då inte bara toalettpappret var slut) och gjort Anna sällskap på löppass runt Kungsholmen – alla Stockholms AW verkar ske i form av promenader längs Norr Mälarstrand.

Desto tommare är morgontrafiken till skolan. Hälften av barnen på Essingedkolan är sjuka och Franska skolan är helt stängd, liksom alla skolor i Frankrike. Tack vare att vi fått följa Love till skolan har vi i alla fall kommit ut en sväng varje morgon. Vi går till jobbet!

Med Nils och Tore hemma från skolan har det inte varit fullt fokus på jobb hela tiden, men efter omständigheterna har det ändå gått bra. Tore led av att inte få ta med nya brädan till Fryshuset med kom på att altanen fungerade bra att träna ollies på.

Nu är det hemarbete som gäller för alla stockholmare som kan. Och vi jobbar på så gott det går.

Både Richard och Anna har installerat hemmakontor och sköter sedan igår arbetet på distans. Det blir många samtal i Teams och på telefon för att hålla arbetet igång. Nya rutiner, som incheckning varje morgon, etableras för att hålla kontakt med kollegorna.

Nils och Tore har fortsatt vara hemma. Efter att ha klarat av dagens skolarbete och lite träslöjdande har pingisbordet använts flitigt. De hann också med att sno ihop en saftig sockerkaka lagom till eftermiddagsfikat.

Det här kommer ta tid och vi behöver rigga för att orka vara hemma!

Med den insikten gjorde Richard slag i saken och beställde det länge omtalade pingisbordet. När Love och Olle, som båda varit i skolan under dagen, kom hem gav sig far och söner iväg för att hämta hem bordet. Sedan blev det spel resten av kvällen!

Varenda symptom på influensa kan vara tecken på Covid-19. Vid förkylning, halsont, huvudvärk och feber är det sjukskrivning som gäller.

För att vara observanta på hälsoläget i familjen har vi börjat föra ”Coronadagbok” där temperatur och allmäntillstånd anges. Vid dagens genomgång klarade varken Nils eller Tore testet, Tore på grund av hosta och Nils snuva. Love stannade också hemma av bara farten. Han ville inte vara ”ensam” i skolan.

Eftersom förutseende lärare packat med skolböcker hem redan på fredagen kunde barnen följa schemat ganska bra under dagen. På eftermiddagen blev det gemensam ”idrott” på IP.

Våren 2020 drabbas vi av coronaviruset, vare sig vi får Covid-19 eller inte. Från att ha varit en avlägsen företeelse i Kina är det nu något som har stor påverkan på vår vardag.

Det började strax efter nyår med rapporter om ett nytt virusutbtott i Kina – det nya coronaviruset. Så småningom kom ett första fall i Sverige. När det var dags för sportlov vecka nio ökade antalet fall i norra Italien.

Semesterfirande stockholmare fick med sig viruset hem. Efter veckor med karantän, smittspårning och andra åtgärder konstaterade Folkhälsomyndigheten en allmän samhällsspridning i Stockholm den 10 mars. Den 11 mars fattade riksdagen beslut om att förbjuda folksamlingar på mer än 500 personet. Nu blir inget sig likt.

Den 11 mars kom också ”guldbron” fram till Stockholm. Även den hade färdats hela vägen från Kina sedan någon gång i januari. Anna och alla kollegorna gick till slussen för att titta.

Hundfjället lockar alltid med skräckblandad förtjusning. Det är ofta bra snö och sköna backar för telrmar. Det är alltid fruktansvärt mycket folk och vi blir garanterat osams när vi är där.

I dag var det dags för en ny vända dit. Veckans andra faktiskt. Och i dag gick vi all in på kexchokladsjakten. Kanske var det därför vi kom hela vägen tillbaka till Tandådalen utan några större utbrott eller incidenter.

Kvällen avslutades med pingis. De som inte använt benen tillräckligt under dagen passade på att köra lite jägarvila

I dag bet det i kinderna. Kallt tyckte vi, men gillade ändå att det för ovanlighetens skull bjöds på ”normalt” vinterväder. Första timmarna var vi dessutom nästan ensamma i backarna.

Till eftermiddagsfika dukade vi, som vanligt detta lyxlov, upp varm choklad, marshmallows, grädde och strössel. Mums!

I dag är det ingen vanlig dag, för i dag är det Nils och Loves åttaårsdag.

Frukost och paket i sängen, glassig skidåkning i solen – med stavar, legobyggande tills fingrarna värker och en stor skål med godis. Det var vad åttaårsdagen bjöd på för Nils och Love.

Vi tror de var ganska nöjda.

För sjunde året i rad styrde vi i morse kosan mot Sälen och sportlov. Det såg ut att bli en klassisk resdag, men ack så vi bedrog oss.

Det började som vanligt med fri fart till Västerås och sedsn rättning i ledet längs väg 66. Men var fanns snön? Rastplatsen i Ludvika, som brukar bjuda på vita vidder visade i dag upp gröna ängar och en badplats. I Berga by dök den första snön upp i form av ett något stampat startfält till Vasaloppet.

Men i uppförsbacken mot Sälenfjällen steg snödjupet med varje höjdmeter, och i Lindvallen kände vi oss trygga med att vi skulle få ett vitt sportlov. Så trygga att vi svängde in på Sälfjällstorget, köpte liftkort och fikade. Allt för att fördriva tiden som var kvar till incheckning.

I normala fall brukar vi hämta ut nycklarna, packa ut bilen, fixa middag och sedan vara nöjda. I dag var längtan efter snö, sol och skidor så stark att innan vi visste ordet av stod vi högst uppe på toppen av Västra Kalven och kisade mot solen. Fantastiskt att hinna med några åk redan första dagen.

Av bara farten lyckades vi klämma in pingis och bad före middagen också. Och vilken upprustning badet fått! Den svinkalla poolen är utbytt mot två varma bubbelpooler och hela avdelningen har fått en rejäl ansiktslyftning.

Nu är vi laddade för sportlov!

Exploooria – förväntningarna var någonstans mellan höga och skyhöga när Nils och Love skulle fira sin 8-årsdag med kompisar.

Efter alla leklandskalas ville Nils och Love ordna ett kalas som var annorlunda. Efter surfning och budgetplanering föll valet på ett aktivitetskalas på Exploria, det mytomspunna äventyrskomplexet söder om stan. Hittills har vi undvikit det då det kännts för stort. Båda storebrosorna hade varit där och gav tyvärr inte enbart positiva recensioner.

11 inbjudna barn blev snabbt färre då många blev sjuka eller redan hade åkt på sportlov. Vi hämtade barnen från fritids och bjöd på korv med bröd till presentöppningen. Sen fick vi hjälp med att skjutsa barnen till Fittja och Exploria.

Barnen blev mottagna av två kalasvärdar som sedan följde med på hela kalaset. Barnen förseddes med armband, lekstrumpor och gröna västar. Därefter gav de sig av för att hitta det hörn av jättekomplexet som innehöll en tramploinpark. Massor av studsmattor och möjligheter att hoppa ner i gropar med skumklossar roade dem i en halvtimma. Populärast var nog höga hopp ner i en av groparna.

Efter den intensiva leken varvade de ner i det noga utvalda Zombierummet. Lite lekar, popcorn, födelsedagsspng och glasbomb underhöll en del av tiden till nästa aktivitet. Det blev tid över och barnen klättrade bokstavligen på väggarna. Sen började kriget – laserkriget. Två lag i våldsam drabbning trots kalasvärdarnas idoga försök att tona ner tävlingsmomentet. 8-åringar har en något annan strategi än äldre. Emellanåt liknade det ett medeltida slagfält där lagen möttes på öppna ytor och helt sonika hoppades att skjuta snabbast. De två födelsedagsbarnen anförde var sitt lag och visade att de inte var några nybörjare minsann.

Här någonstans kunde ett vanligt kalas tagit slut, ingen hade varit missnöjd. Men här förseddes barnen med bowlingskor och spelade sedan i en timma. Väldigt kul och livligt. Utmanande att bowla när man måste six-sacka mellan kompisar i ansatsen.

Kalaset avslutades med att alla barn fick var sin tom påse att fylla med godis. Barnen hade hört rykten om detta men trodde knappt det var sant. Alla verkade nöjda med kalaset och många föräldrar hörde av sig efter att deras barn varit mycket nöjda med kvällen.