Övergången till vintertid gjorde att vi vaknade tidigt. Tre tågresor och ytterligare en timme tillbaka på klockan var det ett trött men lyckligt gäng som kraschade på vandrarhemmet i London kl 22 lokal tid.

Efter en helt ok natts söm vaknade vi före larmet och begav oss tillbaka mot stationen. Nils hade spanat in frukost på MC Donalds, så det fick det bli. Vi valde en annan väg än i går kväll, och plötsligt kändes läget betydligt bättre. Så vi bestämde oss för att bo på samma ställe på hemvägen.

Tågresan till Köln löpte på utan några utmaningar. Några av oss körde det nya, och roliga kortspelet No Thanks. Den enda störningen var att vi tvingades ha mask på oss hela tiden, tros egen kupé. Undantaget var när vi åt, så kringlorna vi köpt räckte förvånansvärt länge.

I Köln hade vi en knapp timmes stopp och vi hann promenera ut på Hohenzollernbrücke och titta på alla hänglås.

Resan till Bryssel fortsatte i samma anda. Munskydd på, lite spel och lite film. Så snart vi passerat Belgiska gränsen tog alla av sig skydden. På grund av försening hade vi bara någon timme på oss innan vi skulle genom säkerhetskontrollen till Eurostar. En timme som användes till att äta middag.

Resan under kanalen blev också aningen försenad och väldigt odramatisk. Eftersom det var mörkt ute när vi åkte ner i tunneln var det inget vi riktigt märkte. Det blir nog mer spännande på vägen hem.

Vandrarhemmet ligger mitt emot Sankt Pancras station, så det var lätt att hitta. Efter att ha lämnat väskorna på rummet lyckades vi uppbåda tillräckligt med energi för att handla lite kvällsfika, men sedan tog det slut.

I morgon ska vi börja vara i London!

Höstlov och vi är på vår första tågresa sedan sommaren 2019. Målet är fem dagar i London.

Det var tomt hemma utan Assar i morse. Han flyttade till Mia redan i går. Så det ena bi hade att göra när vi vaknade var att komma upp, äta frukost och sticka iväg. Strax efter sju lämnade vi Stora Essingen fulla av förväntan inför stundande äventyr.

Etapp ett, buss 1 till centralen löpte på utan några överraskningar. Etapp 2, tåg till Köpenhamn, gick bra hela vägen till Malmö där ett signalfel på Öresundsbron gjorde att pulsen ökade en aning.

Som tur var hade vi två timmars marginal i Köpenhamn och vi hann kliva på och av ett Öresundståg i Malmö, ta en Flixbus till Köpenhamn och fika lite innan vi klev på nästa tåg.

Etapp 3 till Hamburg gick som på räls. Trots att vi hade en av sex biljetter i en annan vagn kunde vi sitta tillsammans hela resan. Dessutom satt vi bredvid ett trevligt äldre par från Örebro som var på väg till Portugal för två veckors Friskis&Svettisläger i Portugal via två dagar i Paris respektive Madrid. De vågade inte annat än att ta tåget efter påtryckning från sina barn 🙂

När vi passerat gränsen till Tyskland åkte munskydden på. Sedan satt vi där med rinnande ögon och melittafilter på näbbarna. Som tur var kunde vi plocka av dem när vi kom av tåget.

Nu ligger vi i sängarna på vandrarhemmet i Hamburg, hyfsat mätta efter middagen på Dominos Pizza, och pustar ut efter en lång dag. I morgon åker vi vidare till London.

Carolina och Dag bjöd på oktoberfest på krogen Moldau på Söder. Ett femtiotal essingebor klädde upp sig, åt gott, drack och umgicks. Det var ett kul sätt att lära känna andra öbor.

Något senare än vanligt åkte vi till Gräsö för att plocka lingon. Som bonus fick vi även med oss trattkantareller hem.

Förutom att blocka hem godsaker från skogens skafferi hjälpte vi mormor med det sista höstfixet inför vintern. Gropar behövde grävas och tunnor tvättas.

Både Tore och Love följde med på plockarpromenad i skogen. De bidrog kanske inte med så många liter, men väl med gott humör. Tore passade även på att bada.

Assar var så klart också med. Mysigt så klart, men efter att på egen hand rensat bästa lingontuvan, mosat korvbrödspåsen och sedan ätit upp ett helt korvpaket inklusive paketet ligger han lite pyrt till.

På väg hem från mormor åkte vi förbi Norby och klämde lite på syssling Ella.

Sedan ett år tillbaka har vi en Kyakomat på Stora Essingen där mm kan hyra både enkel- och dubbelkajaker. Paddlar och flytvästar finns i. I dag premiärhyrde vi två dubbla och paddlade runt Lillan och Långholmen.

Upp och iväg, i dag blev det ingen sovmorgon. Vi hade en båt att passa. Dyrön låg lagom långt bort och hade något för alla smaker.

Från Rönnäng, på andra sidan Klädesholmen, går Västtrafiks färja Hakefjord regelbundet ut till Dyrö via Tjörnekalv och Åstol. På ön finns bad med trampolin, minigolf, ICA-butik och fik. Ett perfekt utflyktsmål som inte krävde allt för mycket planering med andra ord. Just denna morgon kom vi i väg ovanligt snabbt och fick plats på 10:45-båten.

En behaglig båttur senare klev vi i land och korsade ön till ICA där vi provianterade. Huvudmålet var så klart badet med trampolinen. Det simmade förbi några enstaka maneter men rutinerade medbadare var suveräna på att vakta, varna och visa rätt väg. De riktigt rutinerade hade simglasögon på för att kunna se maneterna även i vattnet.

När maten var uppäten och hoppen hoppade traskade de som ville vidare till minigolfen och intilliggande konstgalleri. En glass senare var det dags att ta båten tillbaka till Tjörn igen.

Dagens utflykt blev en bra avslutning på en fin vecka på västkusten. Det kan nog bli så att vi kommer tillbaka igen. Att bada saltvatten, meta krabbor och hoppa hopptorn är lätt beroendeframkallande.

I dag satsade vi på en dag på hemmaplan med hopp och dyk i Stockevik. De mest konstintresserade tog en eftermddagstur till Pilane.

Det var många spärrar som släppte vilket ledde till bakåtvolter och dyk från trean och simning ut till pontonen.

Vinden har mojnat och solen tittat fram. Då åkte vi till Klädesholmen och hoppade från tornet.

Vi hade minst sagt tur i vårt val av bad. Klippan och tornet på Klädesholmen ligger så till att det var helt skyddat från västvindarna. Så länge vi badade och åt vår lunch på klipporna tänkte vi inte på det, men när vi gick ut på udden vad västra hamnen blev det uppenbart.

Olle avstår fortfarande bad, men är i alla fall trevlig och följer med på utfärder.

Efter en ganska tidig hamburgermiddag gick Love, Tore, Emil. Richard, Anna och Malin ner till vår närmaste vik för ett kvällsdopp. Väl där kändes det inte så lockande med bad, så vi ägnade oss mer åt klippklättring i stället. Döm om toppbestigarnas förvåning när de möttes av en Infintypool på bergets topp!

Irma och Nils som var kvar hemma botaniserade i utklädningslådan och dök upp som detektiverna Robertsson.

Med stormvindar i Skärhamn blåste vi in till Göteborg och Världskulturmuseets utställning om Mexico.

Visserligen sken solen igen efter måndagens regn, men det blåste stormvindar så badsuget var inte så stort denna dag. I stället styrde vi kosan mot Göteborg och satsade på en dag inomhus på Världskulturmuseet och utställningen ¡Viva Mexico! om el día de los muertos.

Det blev en klassisk storstadsdag med lunch på McDonalds, museibesök, lekpark och ett varv på Avenyn.

Hemma igen fortsatte det mexikanska temat med en god middag, lek i trädgården och för Annas del ett intervallpass i mitvinden. Också en semifinal i fotbolls-EM, men den behöver vi inte säga så mycket om.