I dag var det dags för förflyttning och byte av land igen: en 6,5 timmes tågresa skulle ta oss till Sebiens huvudstad Belgrad.

Tåget gick först vid elva så vi fick en välbehövlig sovmorgon och packade ihop oss i lungt tempo. På vägen till stationen passerade vi en lekpark, den första sedan Videdal, så alla som ville fick äntligen busa av sig lite.

Vi har nu varit på resa i sju dagar och åkt ganska många mil tåg. Faktiskt helt utan förseningar. Tills idag. Tåget var ca 20 minuter försenat till Zagreb. Och på resan mot Belgrad ökade detta till nästan två timmar. Det blev med andra ord en ganska lång tågresa, som vi klarade utmärkt.

Fri tillgång till plattor, mobil och 3DS, kortlek, pysselböcker, medhavd lunch och massor med fika gjorde att vi var vid gott mod när vi klev av tåget och ställde oss i kön till bankomaten tillsammans med andra svenska resenärer.

För barnen är detta första gången de är utanför EU, med undantag för Norge, vilket är väldigt exotiskt. Under dagens tågresa fick vi både utresestämpel i Kroatien och inresestämpel i Serbien. Och det tog en fruktansvärd tid när hela tåget skulle kollas på varsin sida gränsen. Och så är det pengarna – Richard tog ut 40 000 pengar i bankomaten vilket blev en ansenlig bunt. Det är inte ofta vi har kontanter överhuvudtaget och det har väl aldrig hänt att vi gått med 40 tusenlappar i fickan.

Även i Belgrad bor vi i lägenhet vi Booking. Och liksom i Zagreb är huset superskruttigt utanpå med snyggt och fint inne i lägenheten. Tore hade en intressant analys om varför det är så: om man fick välja mellan att vara mätt och nöjd inombords och smutsig eller snygg och rentvättat på utsidan men utsvulten så skulle man så klart välja att vara mätt.

Som vanligt hinner någon i sällskapet lista ut lösenordet till boendets WiFi innan värden är klar med den obligatoriska fotograferingen av våra pass. I dag var inget undantag.

På väg till stationen

Mat, pass och biljetter

Tidsfördriv. Till vårt försvar kan sägas att det var ett helt platt och synnerligen enformigt landskap som passerades.

Det blev en tidig avfärd från baronessans palats i morse för att åka med ett nytt tåg till nytt land, ny stad och nya sevärdheter. Kroatiens huvudstad Zagreb var målet för dagen.

Efter en behagligt kort tågresa och promenad checkade vi in och åt lunch i Lauras kompakta lägenhet. På 28 kvm rymms badrum, kokvrå, matbord och tre dubbelsängar. Inte illa!

Mätta på hemlagad pasta pomodoro var det dags att turista. Det var tufft för Zagreb att imponera på sex ganska upplevelsefyllda individer där en majoritet helst skulle velat vara kvar hos Laura och tittat på TV eller spelat spel, helt utan nya intryck, men vi gav staden en chans.

I rask takt, och utan större entusiasm, kunde vi bocka av bergbanan upp till övre staden, kyrkan med mönstrat tak, marknaden med alla röda parasoll, den lokala rulltårtan (”mosade valnötter inrullade i korvbröd”), stora katedralen och farbror på häst på stort torg.

Zagreb har en enastående mängd museer och delar av oss kände att vi borde besöka åtminstone något. Valet föll på illusionsmuseet i hård konkurrens av svampmuseet och museet för brustna relationer. Tortyrmuseet valde vi bort för att inte inspirera bråkstakarna i familjen till nya hårdare tag.

Det visade sig vara rätt val. Förutom klassiska illusioner med speglar, sträck och cirklar fanns en hel massa knep och knåp som vi kunde sjunka in i, var och en i sin egen värld.

Sedan orkade vi inte turista mer. Det blev storhandling på Spar på vägen hem och tacomiddag i lägenheten. Och fri tillgång till Tv/telefon/platta.

Hej då palatset!

Blivande orienteraren Nils ledde oss till Zagrebs bergbana

Sevärdheter

Museer, gubbar till häst och mitt i alltihopa jultomten

Illusionsmuseet

Ljubljanas mest fotade objekt är de bronsdrakar som vaktar en av broarna över floden Ljublianica. I dag lyckades vi tillslut lokalisera dem efter att ha varit uppe vid slottet och vänt.

Som om det inte var nog med drakar för dagen tog vi en busstur till Postojnskagrottan för att titta på den livs levande bäbisdraken Olmen, eller Proteus bavaricus. Hen var en blek krabat som bor långt inne i grottan och fick Gollum att verka rosig om kinderna. Olmen saknar helt färg och ögonen har försvunnit genom evolutionen. De kan bli uppemot 100 år gamla och behöver bara äta vart tionde år. Tänk så lätt att vara olmfamilj på resa – man behöver aldrig bekymra sig om att barnen inte äter främmande mat, det är bara att vänta med att äta tills man är hemma igen!

Olmen var dock inte största behållningen med Postojnskagrottan utan det var så klart grottan i sig. Med sin 3 km långa öppna del är den Europas största besöksgrotta och Sloveniens största turistattraktion. Ett tåg tog oss in de tre kilometrarna och sedan fick vi gå ytterligare 30 minuter bland stalaktiter, stalagmiter, kolonner och gardiner. Upp och ner, i trånga passager och stora salar. Otroligt imponerande. Vi väntar nog några år med att besöka Lummelundagrottan igen…

Dagen började med fruktinköp på marknaden

Sedan bergbanan upp till borgen och promenad ner. Killarna fick dock gå själva, trots förbud, eftersom varken jag eller Richard hade kjol på oss

Så har även vi fotat Ljubljanas berömda drake

Tåget tog oss långt in i grottan där den lilla Olmen bor

Så klart gör de sig inte på bild, men i verkligheten var det en mäktig syn

Mina fina killar!

I morse låg sängarna stilla när vi vaknade. Tågstompandet kändes avlägset och vi laddade för en varm dag i Bled. Efter en fin frukost på Pensionat Union gick vi med målmedvetna steg mot sommarrodelbanan som vi sett fram emot att få åka i flera månader. Sittlift upp och sedan full fart ner. Efter tre åk var hade alla fått upp farten rejält. Ingen hade nog tackat nej till ytterligare tre åk.

I anslutning till rodeln fanns även äventyrpark samt både hoppbacke och hopptorn med landning på luftkudde. Men framförallt hittade vi till fiket i skydd av solen. Paninis eller chokladcrêpe stod på menyn.

Sedan rullade vi ner till sjön för att hoppa på en Pletna, den lokala båten som framfördes av en ståeende rorsman. Årorna lämnade inte vattnet utan fördes bakåt med bladet vridet för att minska motståndet. Det gick ganska lätt i medvinden. På vägen hem erkände vår roddare att det i stark motvind kunde ta 1 timma att ro de 1500 metrarna ut till ön.

På vägen ut till ön passerade vi nedanför slottet som vi får besöka nästa gång vi kommer hit. Ute på ön fanns en kyrka och ett par byggnader till. Vi hittade snabbt till glasskiosken och slog oss ner i den stora trappan som gick från vattnet upp till kyrkan.

Redan innan hemfärden började det regna och åska lite. Men när vi gav oss iväg började det spöregna och åskan blev intensivare. Love och Tore tyckte detta var det bästa som hänt på länge och satte sig utanför det lilla nätta taket som främst skulle skydda passagerarna från sol. Dyblöta och lyckliga var en ganska bra beskrivning.

Tillbaka i Bled hittade vi vår packning och hoppade på bussen till Ljubljana. En timme senare steg vi av på busstationen ganska centralt. Vi promenerade raskt till vårt boende där vi blev varmt mottagna. Ett palats från 1750-talet. Anna utnämnde sig och Richard till Baron och Baronessa för ett par dagar. Boendet, Barbo Palace, låg väldigt centralt med slottsutsikt.

Vi följde rekommendationen av vår värd och åt middag på restaurang Andra fiolen där serveringspersonalen hade olika typer av funktionsnedsättning. Delar av intäkterna gick till välgörande ändamål. Dessutom var det gott och prisvärt. Vi vandrade mätta därifrån och stannade till på torget utanför vårt palats och lyssnade lite på en grattiskoncert.

Idag har Slovenien visat upp roliga, vackra och välkomnande sidor.

Sommarrodel i Străza – Bled

Långsam lift upp – järnet ner med rodeln

Pletna ut till ön med kyrka

Love tankar vatten i hättan

Efter en ok natt på tåget, där några sov mer än andra, väcktes vi av att den vresiga konduktören från kvällen innan kom med en frukostbricka. Det är något oklart hur han tänkte när han serverade sex personer en kopp kaffe och två frallor. Men så var ju knepig också. Som hämnd använde vi hans kudde till att torka upp vattnet som råkade hällas ut på tågbritsen. Kanske att det också råkade komma några droppar kiss där under natten. Moahahahaha…

Även i dag blev det några byten och resor i tre länder: väckning och frukostinköp i München, tåg hela förmiddagen genom ett vackert Österrike med ett snabbt byte i Villach och ett stopp för ”lunch” i Jesenice i Slovenien innan vi slutligen nådde Bled.

Bled har två tågstationer som ligger olika långt från centrum. För ovanlighetens skull valde vi att kliva av på den närmaste, bara 2-3 km från centrum, gångavstånd med Wenellmått mätt. Följaktligen begav vi oss ut på resans första Wenellvandring.

Vi rusade ner för backen från tågstationen och höll på att ramla rakt ner i Bledsjön. En roddklubb med badförbud visade sig liggs mellan oss och badet. Vi gick därför ytterligare några meter innan vi kastade oss i för ett svalkande dopp.

Promenaden fortsatte sedan längs med sjön på en ovanligt fin promenadväg. Det var verkigen inte bara vi som vandrade här. De flesta andra hade dock aningen mindre packning. Men i en lägligt placerad glasskiosk kunde vi fylla på med mer energi och orkade hela vägen till hotellet. Där kraschade vi någon timme innan vi begav oss ut för att äta middag.

Dagen avslutades med dusch och sagoläsning. I morgon ska vi göra Bled innan vi åker vidare till Ljubljana.

Morgon i München

Tåg genom Österrike

Tågbyte i Villach

Sprattellek på slovenska tåget

Framme i Bled

Sagostund

I dag har vi åkt tåg större delen av dagen och varit i tre länder. Stärkta efter en god natts sömn och med frukost i magen lämnade vi Nilsson & Grönsterwalls med buss till Malmö C. Därifrån åkte vi med Öresundståget till Köpenhamn.

Under den knappa timmen vi hade på oss där hann vi inte så mycket mer än äta lunch precis utanför centralen. Tveksamt om vi kan säga att vi ”varit i Köpenhamn”.

Resan fortsatte med tåget västerut till Fredericia där vi under bytet passade på att gympa lite. En trappa utanför stationsbyggnaden var utmärkt för tåhävningar, step up och pull ups.

Etapp tre gick till Hamburg på ett överfullt tåg. Vi var väldigt glada åt våra sittplatser. Tiden på tåget har ägnats åt kortspel, måleri och den av vissa mindre uppskattade leken ”sparka och slå brorsan”. De som kräktes i går har haft skärmförbud under dagen och ett konstant inflöde av kex vilket hade önskad effekt.

Hamburg såg vi lite mer av på de knappa 2,5 timme vi hade på oss. I jakten på middagsställe hittade vi till vår glädje pastafavoriten Vapiano. Mätta och glada strosade vi längs en sjö, såg rådhuset på håll samt ett antal gubbar med hinkar.

Nu har vi lagt oss tillrätta på nattåget som ska ta oss söderut genom Tyskland. I morgon är en ny dag.

Malmö

Köpenhamn

Fredericia

Tågunderhållning

Hamburg

Gubbar med hinkar

I går var det äntligen dags för start på resan. Redan på första etappen, till busshållplatsen på Flottbrovägen, uttrycktetes vissa klagomål över tunga ryggsäckar. Men väl framme var alla sura miner borta. Sedan rullade det på enligt plan och vi fick vår platser på tåget mot Malmö som avgick helt enligt tidplanen.

På tåget åkte plattorna fram och i höjd med Flemmingsberg brjade det klagas på magont. Innan vi passerat Södertälje hade Love, Tore och Nils kräkts.

Med bortplockade plattor, upprätt sittställning och mat i magarna gick resten av tågresan som på räls och vi anlände Malmö på utsatt tid. Där blev vi upphämtade av Martin, Malin och Ida i egen och grannens bil. Framme i Videdal fick vi en trevlig eftermiddag med bad i grannens pool och lek i närmaste lekpark.

På kvällen kom Roland och Andy & Lisa med Lo, Finn och Molla. Sysslingarna kom snabbt igång med kurragömma, frågesport och vattenkrig. Och Richard och Anna blev servade med mat, dryck och trevligt sällskap hela kvällen. Om alla boenden håller samma höga klass kommer det inte gå någon nöd på oss.

I dag fortsätter vi söderut med nattåget från Hamburg som dagens slutdestination.

Sysslinghäng

Skåningar

Resans första bad

Vi har skapat vår egen tradition för nationaldagsfirande: Hylla allemansrätten genom en utflykt till något naturreservat i omgivningen. I dag gick turen till Fysingens naturreservat i Rosersberg. Ett reservat för fåglar, men också Nordiands hög – en av Sveriges största kungshögar.

Eftersom vi tillbringar midsommar på annan ort avslutades dagens firande med klassisk midsommarmat: sill, potatis, nubbe och jordgubbstårta.

Nationalrätten snabbnudlar intogs på högen sluttning.

Vacker omgivning vid Fysingens med blommor, transformatorer, välskyltade vattenprojekt mitt i skogen samt kisspaus från höjd

Naturbetade marker lockade till sig ca 200 fågelarter

Sommarens stora äventyr är utan tvekan den stundande tågresan till, från och på Balkan. Under några veckor kommer vi luffa runt mellan stora och små, välkända och mindre kända platser i Slovenien, Serbien, Montenegro och Kroatien.

För att få resan att gå ihop har en stor del av vårens kvällar ägnats åt att kolla tågtider, leta resmål och boka boenden. Mycket ska fixas och göras. Men nu börjar vi få ordning och är väldigt laddade inför den stundande resan.

Interrailkort – check!

Utrustningskomplettering – check!

Vaccin mot Hepatit A & B – check!

Reseapotek, platsbiljetter och tåg förströelse – check!

Med två veckor kvar till semester, och bortskämda med riktig högsommarvärme på hemmaplan ägnar vi söndagen åt att öva på semesterkänslan tillsammans med Nils, Love och kompisen Tommy.

Efter fotbollsträningen blev det bad och brygghäng vid Oxhålet. Sedan lunch och därefter en utflykt till Bergianska trädgården. En utflykt som avslutades med fantastiskt god glass på Nordic Fauna Icecreame i Kräftriket.

Efter denna generalrepetition känner vi att vi kommer fixa semestern.

Essingebad

Näckrosor på Bergianska

Man blir glad av glass, eller nåt…