När ingen annan ville följa med åkte föräldrarna en egen tur upp till ”Gunillas”. Det var magiskt vackert.

Ikväll bjöd vädret på utmanande kvällsåkning. Under eftermiddagen och kvällen kom ungefär 40 cm snö och det snöade fortfarande friskt när Nils, Love, Anna och Richard gav sig ut i spåret. Med nya pannlampor strålade Nils och Love mer än vanligt. Ganska ovanligt att pumpa puder i spåret kommenterade Anna.

Det var ganska svåråkt så vi vände för att åka ikapp på de nyplogade vägarna utanför huset.

Tindrande mor och barn

Pumpa puder i längdspåret

Mycket snö i kombination med julledig plogbilschaufför gav en perfekt backe för snowbow och pulka utanför huset. Se upp i backen! Farmor kastar sig ner. Farfar är förste pistmaskin. 

En gnistrande vit vinterdag ramade in vår första jul i Funäsdalen. Tillsammans med Christina, Torsten och Oscar har vi njutit av sol, snö, fjäll, god mat och tindrande barn.

Det var helt rätt val att åka upp till Hållan den 23:e för att fira jul här. Extra roligt att Christina, Torsten och Oscar ville göra oss sällskap. 

Dagen startade tidigt av morgonpigga jullängtare och så småningom var även risgrynsgröten klar så vi kunde äta en riktig tomtefrukost. 

Julaftonens utflykt blev en skidtur i ett gnistrande vinterlandskap upplyst av en svag decembersol. Vid vindskyddet i Högsta Hållan plockade vi upp varm choklad och skinksmörgåsar. Det var riktigt behagligt att sitta i solen och fika.

Tillbaka i stugan igen fyllde vi på med kaffe, lussekatter, pepparkakor, saffransskorpor och Loves schackrutor. Sedan blev det julbad i bastun. Lagom till Kalle Anka var alla rena och julfina. 

En timme senare var det dags att äta igen,  den här gången sill, lax, skinka, Janson och annan julmat. Och nu började det märkas att några i sällskapet väntat i tio timmar på att få sina julklappar, så när Tore laddade upp den femte portionen rödkål orkade Love inte vänta längre och vi lät tomtarna Nils och Tore dra igång årets  julklappsutdelning.

När lugnet åter lagt sig spelades det julklappsspel och lektes med nya saker. Kvällen avslutades för Tore, Christina, Richard och Anna med midnattsmässa i Funäsdalens kyrka. Det var fint, men något svårt att sjunga med i de okända psalmerna eftersom prästen nynnade i sin mikrofon. Han kunde i alla fall texten till Stilla Natt, så då sjöng helak kyrkan för full hals.

Skidtur i decembersol

Oscar är med i gänget

Chokladfylld thermos

Bastubadare

Julmiddag i stugan

Tomtarnas klapputdelning

I dag var det återigen dags för en av julens mest uppskattade förberedelser – julgodisbaket med Leanders. I år var vi på Essingen och producerade klubbor, kolor och praliner. Mycket och gott.

Mycket på ”Att-göra-listan” – Nils, Hugo och Vidar börjar med klubborna

Saga hackar fyllning till praliner, John och Maria gjuter skal.

Olle fixar marsipanfigurer. Ett fika gav lite ny energi.

Dagen före första advent är det dags att få en första smak av julen. Lussekattsbaket är en av de första aktiviteterna.

Glada bagare

Resans sista dag. Avslutningen blev typiskt spansk med ett besök i Sagrada Familia och efterföljande churros. Sedan följde en helt odramatisk flyg- och taxiresa hem till Stora Essingen. 

Sista dagens förmiddag hade vi vikt åt Gaudi och Sagrada Familia. Det var inte länge sedan vi senast var här, men det hade ändå hänt en hel del sedan sist. Enligt planen ska templet vara klart 100 år efter Gaudis dödsdag 1926 och i den här takten finns det hopp om att man kan lyckas.

I kyrkan pratade vi en del om hur länge bygget hade pågått. Nils och Love konstaterade att byggjobbarna måste vara väldigt gamla vid det här laget.

När vi sett alla blommor, Jesusar och frökapslar gav vi oss ut i snålblåsten. Ett skriande behov av att få köpa souvenirer tillgodosågs i en av alla butiker i omgivningarna. Och sedan gick vi på Gaudí Bakery och åt en sista omgång churros.

Sockerstinna började sedan resan hem. Åtta timmar senare rundade fyra nöja killar i full fart Essingeringen 80 och jublade över att vara hemma igen. Det har varit en händelserik resa med många intryck som kommer ta ett tag att smälta. Det var på många sätt väldigt långt mellan  resans första anhalt Riumar och den sista i centrala Barcelona.

Tore fotade fönster

Jesus och småkryp

Sammanbitna kyrkobesökare

Resans sista churros

Dagens utflykt tog oss till Monastereo de Montserrat via en hissnande linbana. Tillbaka i Barcelona igen passerade vi genom Barri Gòtic och ramlade upp på Ramblan. Så fick vi se lite av Barcelona också. 

Mitt i morgonrusningen tog vi tunnelbanan till Plaça d’Espanya och sedan pendeltåget vidare till dalstationen för linbanan till Monastereo de Montserrat. Det var en smått kaotisk resa med mycket spring i många ben. Anblicken av linbanan och klostret uppe på berget fick alla att samla ihop sig något.

Uppe vid klostret började jakten på munkarna. Under resan dit hade vi pratat lite om vad munkar är. 

– De kan lukta illa, pruttmunkar, förklarade Nils.

På väg in i kyrkan mötte vi tre stycken, mission compleated. I kyrkan var man tvungen att vara väldigt tyst, men vi förde mycket intressanta viskande samtal om Jesus, munkeri, förlåtelse och annat som hade med religiositet att göra.

När vi kände oss klara åt vi vår medhavda matsäck och åkte tillbaka till Barcelona igen. Åt det här hållet var resan betydligt lugnare. Vi fick tillräckligt mycket energi för att välja att åka in till centrum i stället för raka vägen hem.

Efter lite irrande hittade vi ett bra glasställe på Plaça del Pi. Nöjda och belåtna gick vi ut på Ramblan och upp mot Plaça Catalunya. Trots all tvekan innan vi kom hit fick vi känna lite på Barcelona utan att bli störda av separatister.

Tillbaka i lägenheten kraschade vi lite innan vi utnyttjade husets samtliga faciliteter: gymmet, poolen och bastun. Kvällen avslutades med middag på närbelägen restaurang. Det blev en sen sista semesterkväll. 

På väg mot klostret

Monasterio de Montserrat, ganska vettiga regler

Mäktig utsikt

På vägen ner åkte vi bergbanan

Glassdags

Separatistiska inslag

Eftermiddagschill med utsikt mot favoritbygget

Bästa boendet i Barça

I dag har vi beskådat verk av två Kataloniens kända herrar. Vi inledde dagen med ett besök i grannhuset, Salvador Dalís Teatro- Museo, och avslutade med en glass på takterassen i Barcelona med utsikt mot Gaudis Sagrada Familia.

För första gången på resan åt vi kafféfrukost i morse – kaffe/choklad, en macka och ett glas juice. I väntan på beställningen passade barnen på att springa av sig i trapporna på torget.

Besöket inne i Dalís museum, gamla teatern i Figueres, tog ca 1,5 timme. Med varierande intresse hängde barnen med runt. Tore blev nöjd när han fick fotoansvaret, men de två yngre var svårare att roa. Det är synd att inte spanska museer är bättre på att ta hand om den yngre publiken, eller så är svenska ovanligt bra på det. Alla var i alla fall överens om att det funnits mycket att titta på och kunde på lunchen berätta om sina favoriter.

Mätta och nöjda tog vi pendeltåget från Figueres till Barcelona. Tåget blev ganska snart knökfullt så vi hade tur som fick varsin sittplats. Barnen är vid det här laget vana tågåkare och resan flöt på utan missöden.

I Barcelona har Richard bokat resans bästa boende till oss. En superfin lägenhet med utsikt mot Sagrada Familia. På taket finns terass med pool och en våning nedanför en bastu. Det blev hemlagat i kväll och sedan efterrätt på taket.

Nu sitter vi och tittar ut på den mäktiga byggnaden och lyssnar till ljudet av något som låter som en massa koskällor.  Vi letar febrilt på nätet efter information om demonstrationer, men hittar inget. Vad det än är så har det säkert lugnat ner sig till i morgon.

Spansk frukost

Teatro Museo Dalí med den brödprydda fasaden

Några favoriter inifrån museet

Och några fler

Den berömda mustaschen

På vägen till tåget fick vi se traditionellt katalandkt tornbygge.

Kvällspass med utsikt

I dag har våra räddande änglar fått jobba. Eller om det är marginalerna som varit på vår sida. Vid flera tillfällen kunde det i alla fall blivit lite jobbigt. I stället fick vi en på det hela taget ganska behaglig resdag från Valencia till Figueres, via Barcelona Sants.

När vi ätit frukost och packat ihop tog vi en promenad till marknaden. Där var kommersen i full gång åtta på morgonen. Vi strosade runt och fascinerandes av utbudet: levande ålar och krabbor, hönsben, tuppkammar och olika stora kaniner. Men det fanns ju även en hel del att bli sugen på och vi lämnade marknaden en knapp timme senare med en välfylld matsäckskasse.

I går kväll bokade vi tågbiljetter till Barcelona. Utan något större besvär lyckades vi hämta ut dem och var redo att åka en och en halv timme innan tågets avgångstid. Det hann till och med gå ett annat tåg till Barcelona innan det vi skulle med.

Tiden i väntan på tåget fördrevs med att köpa lördagsgodis i en knasig godisaffär, gå ett varv runt närmaste kvarteren i jakt på snöglobssouvenir till Nils, läsa på om spanska inbördeskriget och inhandlade av lite förmiddagsfika. När det var 20 minuter kvar till tågets avgång kikade vi mot tavlan för att se vilket spår vi skulle åka från. Inget tåg gick till Barcelona 10:55. Då tittade vi på biljetten och såg att vi under den senaste timmen cirklat runt fel tågstation. Med lätt panik fick vi fram kartan, som vi som tur var fortfarande hade med oss, och kunde konstatera att de båda stationerna låg rätt nära varandra. Sedan sprang vi.

Med flera minuters marginal hann vi igenom säkerhetskontrollen och på tåget. Lätt svettiga, Tore med jacka och nyinköpt halsduk, satte vi oss på våra platser. Tågresan norrut flöt på bra. Godisett åts upp, Nintendo spelades, mattetal räknades och flygplan veks. Just som vi funderade på hur vi skulle ta oss från den tågstation detta tåg kom in på till den station vi skulle vidare från stannade tåget vid den stationen. Så var det problemet löst och vi kom fram i god tid till nästa tåg.

Med lite hjälp från en stationsvärd fick vi tag på biljetter vidare till Figueres. När dessa skulle betalas visade det sig att Annas visakort i ett obevakat ögonblick, oklart när, lämnat plånboken. Fram med ett annat kort för att betala resan och sedan en djupdykning i väskor och fickor. Inget kort någonstans. Ett snabbt samtal till spärrservice senare kunde vi andas ut. Ingen annan verkar ha hittat, eller använt, kortet under tiden det varit på vift och det var ju tur.

Resan till Figueres gick helt planenligt och vi hittade vår nya lägenhet helt utan problem. Viket inte var så svårt eftersom det ligger vägg i vägg med Dalis hus. Det blir väldigt bekvämt i morgon. Under kvällen har vi bekantat oss lite med omgivningarna och ätit resans bästa tapas till middag.

Tredje byggnaden vid torgel är en kyrka. Vi kommer ha god koll på vad klockan är under natten.

Fiskmarknad

Frukt, fötter och frukostjuice

Morgon på 6:e våningen i Valencia och kväll på 2:a i Figueres