För andra året i rad bjöd Tore, Vilgot och Nils A hela klassen på kalas på Vängåvan. I år var det discotema med vakter, V.I.P-biljetter och dansinstruktör. Alla var nöjda efter en lyckad helkväll.
Instruktör, disco och DJ Olle
Pappavakterna Per, Emil och Richard
Det var märkvärdigt för Nils att få båda föräldrarnas uppmärksamhet på eftermiddagen. Resterande barn huserade hemma framför tv och spel. Nils styrde sina nyvallade raceskidor ner till Fjällkällan för ett varv i Bamsespåret. Han höll ångan uppe hela vägen hem i uppförsbackarna. Det kan ha varit de torkade aprikoserna som motiverade honom. Lite väl många tyckte vi i efteråt när det brakade loss i stugan.
Turbofart i uppförsbacken
Nils och Anna i spåret
Olle lånade Annas turskidor och så gav han och Richard sig av upp på fjället. Det gick bra och borgar för fler turer framöver. Det var fin utsikt men blåste hårt så turen fick vända när trädgränsen var nådd.
Uppe vid Gunillas
Olle på Annas turskidor
När vi har spelat bakspelet har Love varit mycket sugen på att få baka hallonvulkaner. När han var för sjuk för att åka skidor och vi andra var tillräckligt sugna så blev det äntligen dags. Nils hjälpte till och de kunde stolta bjuda på Hallonvulkanerna till kaffet på nyårsfesten. Mycket uppskattat både hos barn och vuxna.
36 enligt Love
Bak i stugan
Idag har jag fått agera coach till två höstlediga kompisar. Vi (dem) har klättrat, kört rally och spelat badminton. Nu är det bara ett efterlängtat fika kvar.
Visst kom han upp hela vägen
Avkoppling
Badminton
Vi har valt bort lördagsgodis för den betydligt roligare lördagssushin.
Säkert portionsförpackat
Lördagssushi
Idag har vi jobbat vidare med förberedelser för kalaset. På förmiddagen var alla djupt sysselsatta i ett eller flera projekt.
Tore, Anna och Love slipade, snickrade och målade skyltar till kommande lekar. Nils matade våra husdjur och satte upp piltavlan med Richard. Olle var inspirerad av gårdagens tornerspel och började snida på en egen pilbåge. Sedan var vi alla på ett eller annat sätt involverade i klättringsövningar i ett gammalt träd.
På eftermiddagen kollade vi om Närsholmen fanns kvar – och det gjorde den. I år hittade vi dessutom en Pokestopp, vilken lycka. Hållandrakarna kom fram och steg snabbt till skyn. Vi undrade vad alla fåglar och fågelskådare tänkte. Kul var det i alla fall. Inför stundande kallas letade vi passande stenar och spanade in fossiltätheten som var god.
Snickerier och sniderier
Nils matar husdjur
Vuxenlek?
Drakar skådade vid Närsholmen
Igår beslöt vi att inte ta tidiga tåget mot Paddington station utan stanna i Newquay till i eftermiddag. I morse kändes det beslutet sådär. Blåst och gråa moln. Men vid närmare eftertanke så slog det oss – perfekt surfväder.
Vi lämnade packningen på hotellet och strosade genom staden i jakt på souvenirer. Nils och Love var mest målmedvetna och plockade snabbt på sig ”Paw Patrol” grejor. Armpuffar respektive penna och sudde. De äldre brorsorna krävde mer tid men hittade till slut var sin tisha med tryck.
Vi valde samma beach idag igen och blev varmt välkomnade av uthyrningskillen som kände igen Olle o Tore. Först ut med brädor var de – då det rådde ståsurfförbud. Lika roligt idag. Även jag, Richard, surfade, fast utan bräda och dräkt. Inspirerad av en instruktör från gårdagen kastade jag mig som en pil i vågorna och höll nästan samma fart som prylproffsen.
Såklart hängde vi på stranden så länge att vi fick bråttom till tåget. När vi klev på kändes det som att vi började resan hem. En lång resa senare hittade Anna vandrarhemmet vi ska bo på och alla somnade snabbt.
Åtgärder före bad
Nils i nya puffar
Tuffare vågor idag
Början på slutet?
Tågskoj på lång resa
Skönt att veta vem som är vem:)
Idag tog vi tåget till St Ives via Truro och St Erth, en resa på 1,5 timmar. Än så länge har vårt BritRail-pass funkat lysande.
Väl framme i St Ives begav vi oss som alla andra på promenad genom den pittoreska fiskebyn som till största delen bestod av pastrys, konstgallerier och glasskiosker. Först stötte vi på en man som var stenbalansör… Alla vi med rationellt tänkande var överens om en sak – Super Glue. Men döm om vår förvåning när han balanserade upp några stenar framför ögonen på oss.
Sedan var antalet pastrys helt omvänt proportionellt mot våra energinivåer. Rakt in på första ställe hittade Tore en bulle med kolasås och resten av barnen verkade sakna jul och valde varsin pepparkaksgubbe.
Det var då måsarna i St Ives slog till. När vi satte oss på kajkanten för att äta kom en stor mås och pickade i Tores bulle när han hade den i handen. Något förskräckta rymde vi genom staden upp på udden för att titta på staden och äta i lugn och ro. Ny måsattack nu mot Olle som lyckades försvara sig. Vi åt snabbt upp och njöt av gräset, några i klump.
Vi gick runt den lilla udden längst ut i St Ives och slog oss ner på en annan gräsmatta för att äta macka och titta på alla som surfade på den yttre stranden. Ny måsattack – denna gång mycket framgångsrik. De lyckades sno en hel bagel ur Olles hand.
Tyvärr var konstmuseet Tates filial i byn stängd – men det gav oss massor med tid att leka på stranden.
Med något tomma magar gick vi raskt genom puttinuttistaden för att komma i lagom tid till ett tåg som tog oss hem i tid till middagen.
St Ives
Stenbalansören
Längtan efter jul
Attackledaren?
Avslappning i klump
Promenad runt udden
Surfstranden
Lek i sanden
Vi gav oss av med Ave-tåget mot Madrid tidigt på morgonen efter att ha köpt lite frukost på stationen. Biljetterna vi fått var spridda i två vagnar. Anna lyckades prata med en kille som bytte plats så vi fick tre platser bredvid varandra. Vår fjärde plats fick vi inte för en tjej vägrade byta. Tyvärr satte det prägel på resan att 6 personer skulle dela på 3 platser. Richard passade på att ta med ett barn i taget och fika i cafeteriavagnen. Annars var resan fin från det platta sydvästra landsdelarna där citrusodlingarna dominerade tills vi återvände till de mer kuperade olivodlingarna söder om Madrid.
Väl i Madrid tåg vi tunnelbanan direkt till Puerta del Sol för att komma in i centrum av allt och spana i björnen. En verklig kontrast mot de mindre städerna i söder till en världsstad. Vi promenerade mot Plaza Major, men fick avbryta för en tapaslunch 100 meter innan. Under lunchen började regnet ösa ner och vi tog oss i skydd till gallerierna i runt Plaza Major. Vi hittade en varm turistinformation där vi visade stort intresse för det mesta för att få vara kvar.
Vi ägnade eftermiddagen till att strosa genom staden och titta på slottet. Nils var mycket nyfiken på om han skulle få se kungens prinsessa. Men ack nej. Vi missade insläppet med några minuter. istället hann vi med en fika på Starbucks medan Love sov. Och senare på kvällen kastade vi oss in och åt mat på Taco Bell. Nu hade vi hunnit med tre amerikanska restauranger på två dagar i Madrid – borde vi inte fått i oss mer spanskt?
Anna hade bokat ett fint hotell ute vid flygplatsen dit vi åkte med tunnelbanan. Ett enormt rum men en stor säng var och en fantastisk dusch med diverse massageprogram, radio mm. Tore var mycket nöjd, men den enda som vågade prova.
Dagen efter åkte vi med hotellets shuttlebus till flygplatsen och flög hem utan några incidenter.
